The Gadflies, det vill säga systrarna Nina och Georgie, var en gång de mest avskydda brottslingarna i galaxen som på känt Robin Hood-manér stal från de rika storbolagen och gav till de fattiga – enda tills en olycklig fadäs tvingade dem att skrota sina identiteter och gå under jorden. Nu, efterlysta i hela galaxen och totalt panka, försörjer de sig som prisjägare tillsammans med Georgies make Alan, dataexperten Vivian och katten Tesla ombord på rymdskeppet The Heretic. Målet för dagen är att äntligen tjäna lite stålar och de har därför beslutat sig för att gripa den livsfarliga terroristen Oscar Del Rada som tyvärr befinner sig på deras gamla hemplanet där gamla oförrätter spökar.

Kurtis Wiebe har skapat en modern hit med sin serie Rat Queens som skickligt blandar fantasy och modern mångfald med fyra ascoola kvinnor i huvudrollen. Just nu ligger Rat Queens i malpåse på obestämd tid men Wiebe ligger inte på latsidan utan har äntligen färdigställt avslutningen på sin och Tyler Jenkins serie Peter Panzerfaust (#24 och #25 kommer ut i november respektive december) och på Dark Horse Comics har Wiebe och Mindy Lees serie Bounty hunnit fram till #4. Seriens tagline är ”RAT QUEENS MEETS FIREFLY!” (med stora bokstäver och allt) och frågan är om detta också kan bli en hit.

Tyvärr blir svaret nej. Bounty är en sällsynt rörig, konstig, pratig och intetsägande soppa som inte vet om den ska vara allvarlig eller skämtsam. Mindy Lees illustrationer är härligt fräsiga och Leonardo Oleas skarpa färger passar mycket bra men väldigt ofta tappar serien fokus och det är svårt att hänga med i vad som faktiskt händer. I första numret finns till exempel en mycket trippad scen där Vivian bryter sig in i något slags cyberspace för att oskadliggöra en dörrvakt. Liten som en guldfisk släpps hon ner i ett akvarium och stoppar en sjöjungfruliknande varelse och sedan är allt klart. Vad var det som hände??? Hur blev hon liten? Vem släppte ner henne i akvariet och hur kom hon upp igen och vad är det hon gör för att besegra varelsen egentligen? Jag fattar ingenting.

Jag kan bortse från mycket när jag läser serier men när dialogen dessutom består av gåtfull rymdslang som jag fattar nada av börjar jag misströsta. Historien om systrarna Nina och Georgie har potential att bli något bra men då tycker jag att Wiebe och co behöver ta ett djupt andetag och verkligen fundera på vad det är för serie de skapat, vem som ska läsa den och hur de ska nå fram till målet. Det räcker tyvärr inte med en söt katt vid namn Tesla för att jag ska följa fortsättningen.

Trackback-adress