Varje år slukar jag en mängd serier i både trades och lösnummer men jag hinner ändå bara med en bråkdel av allt som ges ut. Nu när hösten är här på riktigt tänkte jag därför passa på att kolla in några av årets nya serier med hjälp av min iPad för att se om jag missat några godbitar. Den här veckan ligger fokus på Dark Horse Comics och först ut är Cryptocracy av Van Jensen och Pete Woods.

Redan på första sidan får vi en förklaring till själva titeln som fritt översatt betyder ”en sorts styrelsesätt där de verkliga ledarna är okända”, det vill säga den urgamla konspirationsteorin att en grupp mäktiga individer med obegränsade resurser styr världens alla skeenden i hemlighet. I Cryptocracy är världen indelad i nio cirklar där majoriteten av Jordens befolkning utgör den ovetande första cirkeln och den innersta och nionde cirkeln kontrolleras av nio urgamla familjer med tillgång till alla hemligheter du kan tänka dig.

Vi får följa Grahame från familjen Mars, som är den mäktigaste familjen (tack för den) vilket gör den till måltavla för de övriga åtta. Grahame är en stor favorit hos familjens gamle och sjuklige överhuvud Nick vilket inte ses med blida ögon av Nicks dotter Temple som är fast besluten att bli familjens överhuvud vid faderns bortgång. Förutom en flukt bakom kulisserna, med Grahames antropomorfa björnkompis Jason i kostym och en armé av Roswell-liknande aliens, får vi även stifta bekantskap med konspirationsteoretikern Bela Kalki som driver en underjordisk radiostation med namnet ”Broadcast from Beyond”. Grahame är väl medveten om hennes existens men låter henne hållas för han vet att hon kan komma till nytta. Familjernas inbördes strider har pågått sedan urminnes tider men plötsligt dyker en okänd aktör upp på banan som attackerar familjen Jupiter vilket inte bara är ett hot mot familjernas existens utan en del av en profetia om jordens annalkande undergång.

Det största problemet för mig när det gäller Cryptocracy är att världsbygget är valhänt och förutsägbart och att det aldrig blir riktigt spännande trots att Jensen och Woods gör sitt bästa för att servera en ondskefull yttre fiende och även krydda berättelsen med gamla klassiska konspirationsteorier. Allt blir väldigt ytligt och fyrkantigt ungefär som en animerad TV-serie av sämre märke och detta gäller även Woods illustrationer som ser ut som stillbilder ur en dylik sådan.

Cryptocracy är dock ingen dålig skapelse utan bara medelmåttig och vill man grotta ner sig i serier som tar konspirationer till en ny nivå rekommenderar jag det mesta som Jonathan Hickman har skrivit, både när det gäller fantasifulla världsbyggen, bisarra karaktärer, action och spänning, underbar dialog och oväntade vändningar.

Trackback-adress