När Violet Paige var tretton år förändrades hennes skyddade tillvaro traumatiskt efter att hennes far dött i en tragisk jaktolycka. Hennes mentalt sjuka mor institutionaliserades och hennes betydligt äldre bror Victor hade ingen plats i sitt liv för en traumatiserad syster. Hon skickades till den experimentella internatskolan Gather House strax utanför Gotham City och sågs inte till i staden på tio år. Nu är hon tillbaka i Gotham och hennes vilda temperament gör henne ökänd på stans hetaste inneställen och hon är ett ständigt villebråd för paparazzifotografer som både älskar och fruktar henne. Föga anar allmänheten att hon är ute efter hämnd, hämnd på de som gjort hennes familj orätt och på de som tvingade henne att genomlida helvetet som vistelsen på Gather House innebar. Utan Batmanfamiljens vetskap eller godkännande gör hon natten osäker för sina intet ont anande fiender som vigilanten Mother Panic, med det ska det snart bli ändring på.

Den fjärde och sista titeln som kom ut 2016 från DC:s nya etikett Young Animal är den enda figuren som är helt nyskapad bortsett från det faktum att hon har vissa uppenbara likheter med både Batman och Batwoman, som även dyker upp då och då i serien. Gerard Way har beskrivit Mother Panic som en modern version av Batman och det ligger mycket i det men samtidigt krävs det mer än en modern uppdatering av en klassisk hjälte för att den ska bli intressant.

Det stora problemet med serien är nämligen att den lider av dåligt flöde och alldeles för mycket frågetecken när det gäller Violet Paiges transformation till brottsbekämpare. Hennes originstory är bra och gripande men det mesta av det som står i recensionens första stycke kommer från hennes karaktärsprofil i slutet av volymen och är inte lika glasklart när man läser serien. Det finns gott om matiga flashbacks men de är samtidigt väldigt osammanhängande vilket inte gör läsandet lättare. Vi får reda på att hon använder olika preparat för att få ökad styrka men inte var hennes dräkt eller glidare kommer ifrån och inte heller varför hon kallar sig Mother Panic. Dessutom har hon en moralisk kompass som är mycket godtycklig och hon ger ett mycket osympatiskt intryck, både som sig själv och som vigilante.

Hennes förvirrade mor Rebecca bor i en hotellsvit som förvandlats till ett skogsliknande rum där hon dricker te med olika fantasifigurer. Det övergivna Pike Hotel fungerar som Violets hemliga hem och samtidigt högkvarter för Mother Panic och hon har även sällskap av moderns sjuksköterska Dominic och sin alldeles egna läkare Dr. Varma med ett förflutet från Gather House. Vi får stifta bekantskap med en konstnärlig skurk i första miniarcen, ytterligare en traumatiserad skapelse från Gather House i den andra samt den obetydliga Batman-skurken Ratcatcher som blir en del av de inneboende på Pike Hotel.

Första arcen på tre nummer tecknas föredömligt av Tommy Lee Edwards men i den andra tar Shawn Crystal över och hans cartoonliknande stil ger ett splittrat intryck jämfört med Edwards skitiga realism. Hela serien författas av Jody Houser som gjort succé som författare till Valiants serie Faith och hon är definitivt bättre när det gäller ett lättsamt humoristiskt anslag än ett påklistrat mörkare.

Summa summarum när det gäller första vågen av Young Animal-titar är att psykedelisk galenskap och bisarr postmodernism i Doom Patrol och Shade, The Changing Girl funkar utmärkt medan det actionladdade pulpäventyret Cave Carson Has a Cybernetic Eye och Batmankopian Mother Panic inte är lika lyckade i mina ögon. Näst på tur från Young Animal är Jack Kirby-skapelsen Bug: The Adventures of Forager där bröderna Lee och Michael Allred står för text respektive bild men den får vi vänta på tills första samlingsvolymen dyker upp.

Trackback-adress