Recensioner

Black Widow, Vol.1: The Finely Woven Thread

tisdag 30 september, kl 22:59 av 0 kommentarer

19539419När Natasha Romanoff inte räddar universum som medlem i Avengers eller agent för S.H.I.E.L.D. frilansar hon ivrigt för att bedöva sitt dåliga samvete. Med hjälp av sin advokat Isaiah får hon det ena prisvärda erbjudandet efter det andra med hela världen som arbetsfält som till exempel innefattar att fånga eller mörda skurkar eller befria gisslan åt undre världen. Pengarna hon tjänar på dessa uppdrag placerar sedan Isaiah i olika fonder som går till anhöriga till tidigare offer för Black Widows långa karriär.

Nya Black Widow-serien, författad av Nathan Edmondson (Who Is Jake Ellis?, Where Is Jake Ellis?, Punisher) och tecknad av Phil Noto, är en av flera bra serier från Marvel Comics med kvinnliga hjältar i huvudrollen. Förutom denna prenumererar jag på tre (She-Hulk, Ms. Marvel och Elektra) och har ännu inte läst två (Captain Marvel och Storm) och de flesta av dessa, med betoning på min pull list, är riktigt bra. She-Hulk är mycket rolig och har en skön glimt i ögat, Ms. Marvel har tonårsangst och träffsäkra karaktärer och Elektra är en poetisk och vansinnig resa som inte liknar något annat. Hur klarar sig då Natasha i detta fina sällskap?

black_widow_04Förutom själva grundkonceptet om något sorts välgörenhet för de som är anhöriga till någon av alla skurkar som hamnat i Änkans väg får vi naturligtvis en liten utvikning med en världsomfattande konflikt som Natasha dras in i. Själva agentinslaget är starkt som sig bör och bjuder på klassiker som förklädnader, hotell-lobbys, vakter med svarta solglasögon, drinkar och häftiga gizmos men Edmondson försöker också visa en vardaglig sida av henne som vi inte är vana vid. Här vandrar dock tankarna raskt till Matt Fraction och David Ajas underbara och succéartade Hawkeye (Clint själv gör till och med en trevlig cameo i #6) när Natasha vandrar runt i sin New York-lägenhet, läxar upp en man som misshandlar sin fru och dessutom tar sig an en herrelös liten katt. Denna Hawkeye-mall använder sig Edmonson också av i sin egen Punisher (Frank Castles adopterade coyote kallad Killer och en t-shirt med lila måltavla) och det känns lite fattigt och inte speciellt övertygande.

af1bbc0fda1f5e243d38f40a5cd9e9abDet samma kan faktiskt sägas om hela volymen eftersom man aldrig får någon riktig inblick i Natashas karaktär mer än en trött och enformigt skuldmedveten berättarröst och en handling som försöker komma igång men aldrig riktigt lyckas. De tre första numren med fristående små uppdrag är mest läsvärda men när den stora konspirationen rullar i gång, med en bindgalen och skjutglad rysk-ortodox munk kallad Hammer of God, börjar jag istället tänka på vilken bra kvinnlig agent-serie Velvet är och hur långt ifrån denna Black Widow är. Att jämföra Nathan Edmondson med Ed Brubaker tänker jag inte göra eftersom jag inte vill knäcka honom helt men lite mer kött på benen och inspiration hade inte gjort ont. Däremot har serien, precis som Velvets Steve Epting, en fantastisk tecknare i Phil Noto som är hela behållningen med Black Widow  och till och med får mig att längta efter fler nummer. Noto har en otrolig fingertoppskänsla för både action och lugna partier och hans underbara färgläggning är makalös. Vid en första anblick ser allt ut att vara målat med vattenfärger men en närmare granskning avslöjar en detaljrikedom som får mig att häpna. Summa summarum är Black Widow en otroligt snygg serie som ger mersmak trots att den egentligen är en rätt slätstruken kompott.

Manus: Nathan Edmondson
Illustration: Phil Noto
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3+/5

Skriv ett svar

Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...