Petrograd har jag sett fram emot ända sedan jag läste om Philip Gelatts och Tyler Crooks projekt första gången 2009 och den var en del av sommarens seriepepp. Den ambitiösa serieromanen omfattar ca 250 sidor och utspelar sig i St. Petersburg/Petrograd vid tiden för den ryska revolutionen. Den engelske spionen Cleary umgås både med revolutionärer, de finaste aristokraterna och har dessutom känningar inom Okhrana, tsarens hemliga polis. Detta utnyttjas av hans överordnade Alley och chefen för säkerhetstjänsten S.I.S som benämns C. De är oroade över tsarinnan och munken Rasputin, som har ett oerhört inflytande eftersom han kan kurera kronprinsen som lider av blödarsjuka, som de misstänker vill avsluta kriget med tyskarna som då kan flytta sina styrkor till västfronten. En natt hamnar Cleary på en fest i ett zigenarläger med sin vän prins Felix Jusopov som där träffar sin älskare, storhertigen Dmitrij Pavlovitj. De berättar att de vill döda Rasputin som hindrat ett giftermål mellan Dmitrij och en av tsarens döttrar. När Clearys överordnade Alley läser rapporten sätter han med stöd av C en plan i verket att döda Rasputin för att på så sätt hindra ett rysk-tyskt fredsavtal. Cleary tvingas motvilligt agera så att planen ska bli verklighet. Detta samtidigt som hans förhållande med den unga ryska revolutionären Marya tar slut sedan hon insett att han nästlat sig in i revolutionära kretsar för att samla information. Cleary inser att hans situation är väldigt prekär och att ett mord på Rasputin kommer att innebära ett allvarligt hot mot hans eget liv.

Petrograd är en väldigt snyggt formgiven bok med guldtryck i relief på svart tyg på utsidan och finfin papperskvalitet på insidan med bra tryck. Tyler Crooks eleganta teckningar i tusch ackompanjeras av en brunröd akvarell som gör albumet väldigt stämningsfullt men framförallt för jäkla snyggt att vila ögonen på. Förutom ett par skönhetsfel är albumets formgivning och teckningarna en fullträff. Tyvärr är inte Philip Gelatts manus lika bra. Trots dramatiken kring mordet på Rasputin och de omvälvande tider som serieromanen utspelar sig i blir det aldrig vare sig spännande eller så dramatiskt som det borde kunnat bli utan  stelt och segt. Det finns alltför många sammanträffanden och kopplingar mellan Cleary och olika personer som känns alltför osannolika. Det hade Gelatt kanske kunnat komma undan med om det inte hade varit så att han ansträngt sig för att få allt att verka så autentiskt som möjligt. Pavlovitj och Jusopov deltog i mordet på Rasputin i verkligenheten men engelska spionen och tillika lägre tjänstemannen Cleary lyckas han däremot inte på ett trovärdigt sätt få in i de i övrigt korrekta historiska händelserna (så vitt jag kan bedöma). Den kvinnliga revoltionären, bolsjeviken Marya, som Cleary kärar ner sig i känns också väl klyschig även om jag förstår att Gelatt inte kunde låta bli att slänga in en kvinnlig revolutionär. Så hur mycket jag än njuter av teckningarna och färgläggningen så dras jag aldrig in i berättelsen, den lyckas inte få mig engagerad eftersom den har för många brister.  Hade den varit mer alldagligt tecknad och färglagd hade jag kanske inte gillat den alls. Nu är det just Tyler Crooks teckningar och de dramatiska händelserna 1917 som gör albumet läsvärt.

Trackback-adress