Recensioner

Bitch Planet, Vol. 2: President Bitch

fredag 29 september, kl 15:47 av 0 kommentarer

Edward Josephson, Father of Media, har kommit på den geniala lösningen för att höja det nya protektoratets tittarsiffror: för första gången ska ett lag bestående av enbart kvinnor delta i den omåttligt populära bollsporten Megaton. För att ytterligare öka dramatiken så kommer matchen äga rum på Auxiliary Compliance Outpost (en fjärran fängelseplanet som i folkmun kallas ”Bitch Planet” där ”icke medgörliga” kvinnor som inte passar in i bilden i ”fädernas” nya protektorat hamnar) och det kvinnliga laget kommer att bestå av planetens interner. Alla bollar är redan i rullning och Josephson räknar redan med att hans initiativ ska få honom omvald för en ny period om det inte vore för att han behöver en ny arena för ändamålet på Bitch Planet inom sex veckor och den ende som kan rita och bygga den är Makoto Maki, som accepterar uppdraget eftersom han då kan få en möjlighet att träffa sin dotter Meiko som är inspärrad där. Vad Makoto däremot inte vet om är att dottern just dödats av fängelsets vakter under de brutala uttagningarna till det kommande Megaton-laget och Josephson tänker använda all sin makt för att Makoto inte ska få reda på sanningen om hans dotters öde.

Kelly Sue DeConnick (Captain Marvel, Pretty Deadly) och Valentine De Landros dystopiska och brutala satir Bitch Planet går övertygande in i andra andningen när Josephsons briljanta idé biter honom i röven och sår fröet till en revolution mot det nya protektoratets patriarkala järngrepp.

Det bästa med denna, ursäkta ordvitsen, fängslande serie är det rika, intressanta och ständigt växande persongalleriet med kvinnor med olika form, storlek och hudfärg samt den utsökta designen av Rian Hughes och Laurenn McCubbin. Det satiriska tonfallet märks främst i de reklamannonser som avslutar varje enskilt nummer och som behandlar alltifrån första menstruationen och vilka möjligheter och ansvar det innebär, hur man känner igen en feminist eller skönhetsprodukter för att fånga mannens intresse. Det är ofta som skrattet hamnar i vrångstrupen speciellt om man jämför annonserna med de likartade, men inte lika subtila utan rent av flagrant sexistiska reklamaffischerna från 1950-talet där kvinnans roll som dumförklarad hemmafru eller sexobjekt får mig att må fysiskt illa.

Ibland är serien ute på djupt vatten när det gäller våld mot våld eller att utmåla den vite mannen som ren ondska men världen i Bitch Planet är en fiktion av ett samhälle som gått helt över styr, där övergreppen är så många och brutala samt där hatet frodas och understöds i hela samhället vilket gör våldet till en naturlig respons. Bitch Planet är inte heller en ”vi mot dem”-serie för det finns feministiska krafter även på Jorden, såsom Makoto Maki som kämpat för att ge sina döttrar en uppfostran som går stick i stäv mot nya protektoratets vilja.

När det gäller innehållet i andra volymen så börjar den med ett fristående nummer (tecknat av Taki Soma) där vi får följa Meikos uppväxt och orsak till att hon hamnat i onåd hos samhället. I resten av volymen får vi följa Kamaus jakt på sin syster som gör att hon hittar en hittar en icke-existerande fånge som får en avgörande roll i slutskeendet samt The Children of Eleanor Doane som förbereder en kupp mot nya protektoratet. Vidare får vi reda på att det finns en speciell avdelning skild från de övriga på Bitch Planet för transpersoner (dömda för ”gender falsification”) och att de och de inspärrade kvinnorna, trots gemensamma fiender, hatar varandra eftersom de är rädda, trängda, hotade och alltid fått lära sig att slåss för sin överlevnad.

Serier som Concrete Park eller följetongen ”Prison Ship Antares” i Alex de Campis Grindhouse: Doors Open at Midnight samt TV-serien The Handmaid’s Tale är bara några exempel på bra dystopiska berättelser där utvecklingen gått bakåt istället för framåt och Bitch Planet platsar definitivt in i den kören med sin träffsäkra satir och starka feminism. Medan huvudserien tar paus så kan vi istället njuta av Bitch Planet: Triple Feature som skildrar världen i serien i 15 små berättelser av flera olika serieskapare, däribland Sveriges egna Maria Fröhlich som dök upp i första numret. Denna antologi kommer ut i trade i december och det ska bli ett sant nöje att få läsa den.

Manus: Kelly Sue DeConnick
Illustration: Valentine De Landro, Taki Soma
Färgläggning: Kelly Fitzpatrick
Förlag: Image Comics
Betyg: 4/5

Skriv ett svar

Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

    Fatal error: Call to undefined function wp_recentcomments() in /storage/content/58/186058/shazam.se/public_html/wp-content/themes/billy/sidebar.php on line 38