Recensioner

Död åt Tsaren

fredag 30 mars, kl 19:16 av 0 kommentarer

Faraos Cigarer är namnet på en av Köpenhamns bästa seriebutiker (även om jag själv alltid föredragit Fantask som har en imponerande bakkatalog av amerikanska lösnummer) och butiken har även ett eget förlag som specialiserat sig på att ge ut danska översättningar av fransk-belgiska serier i snygga lyxutgåvor. Sedan 2009 ges även delar av deras böcker ut på svenska, sju stycken så här långt med titlar som Inkalen av Moebius och Jodorowsky, Corto Maltese: Under midnattssolen och Old Pa Anderson av Hermann. När det gäller den svenska utgivningen är det praktiskt taget omöjligt att få någon information om kommande produkter (själv önskar jag att de ger ut sina samlingsvolymer av Hermanns postapokalyptiska Jeremiah som verkligen förtjänar en komplett svensk utgivning liknade det Cobolt Förlag gör med Linda och Valentin, Blueberry och Thorgalkrönikan) men jag tänkte spana in två av deras senaste publikationer som tilltalar mitt historiska intresse mycket.

Död åt Tsaren (Mort au tsar) av Fabien Nury (Det var en gång i Frankrike, Katanga, Tyler Cross, alla i svensk översättning på Albumförlaget) och tecknaren Thierry Robin handlar om den oroliga tiden innan det ryska revolutionsåret 1917 och är en historia i två delar (”Guvernören” och ”Terroristen”) där vi först får bekanta oss med offret (den siste tsarens farbror, storfurst Sergej Aleksandrovitj, och Moskvas generalguvernör 1891-1905) samt hans baneman, revolutionären Georgij. Med en utsökt känsla för detaljer målar Nury och Robin upp en perfekt bild av tidsepokens brutalitet, maktmissbruk och upprorsstämning som kontrasterar mot tsardömets prakt och oförmåga till reformer.

Storfurst Sergej Aleksandrovitj, som vanligtvis utmålas som familjen Romanovs ”svarta får”, antisemit, homosexuell och sadist, får här en mer nyanserad tolkning där hans paranoia och rädsla för att dö i ett attentat står i centrum. Generalguvernören lever under konstant dödshot efter att Moskvas militära styrkor med brutalt övervåld slagit ner flera demonstrationer (alla en följd av det Rysk-japanska kriget 1904-05 som blev ett svidande nederlag för den ryska hären och orsakade hungerkravaller och strejker över hela landet) och serieskaparna har verkligen lyckats fånga en man som lever på lånad tid.

Problemet med första delen är dock en mängd felaktiga historiska fakta som retar mitt något anala historieintresse och ger mig obehagliga nervösa ryckningar i ögat. I Död åt Tsaren är storfurst Sergej Aleksandrovitj far till den lilla flickan Ziza och han berättar också för henne att det egentligen är hans lillebror Pavel som är hennes riktiga far. I verkligheten hade Sergej och hans hustru Elisabeth (för övrigt äldre syster till tsarens gemål Alexandra) inga barn men däremot var de fosterföräldrar åt ovannämnda storfurst Pavels två barn, Maria (som gifte sig med svenske prinsen Wilhelm) och Dmitrij (delaktig i mordet på Rasputin), eftersom Sergejs lillebror tvingats lämna landet efter att ha gift om sig med en frånskild kvinna efter att hans första fru dött i barnsäng. Denna omskrivning av Sergejs familjeliv drabbar inte själva berättelsen men gör ont i min nördiga själ och även min yrkesroll som historielärare får sig en törn eftersom jag ständigt predikar om vikten av källkritik i denna galna värld av foliehattar och konspirationsteoretiker.

Andra delen om den fiktive terroristen Georgij är mycket bättre, dels för att det handlar om en fiktiv person men också för att den på ett övertygande sätt beskriver en handlingarnas man som förlorar livslusten när hans mål är uppfyllt. (Historien om den verklige mannen bakom mordet på storfurst Sergej, Boris Savinkov, är också mycket fängslande. Han tillhörde det socialistrevolutionära partiet och planerade morden på inrikesministern 1904 och storfurst Sergej 1905, fängslades, flydde till Frankrike och återkom till Ryssland efter februarirevolutionen 1917 och blev biträdande krigsminister i den nya demokratiska regeringen. Efter Lenins oktoberrevolution stred Boris i inbördeskriget på den förlorande vita sidan, flydde igen och återkom märkligt nog en gång till Ryssland, fängslades av bolsjevikerna och mördades eller tog självmord 1925).

Flera scener är mycket minnesvärda som seriens inledande tumult och massaker av demonstranter mot guvernörens vilja, storfurstens sista dag som guvernör samt hustrun som letar efter rester av sin man efter attentatet och hur hon förlät attentatsmannen i fängelset. Bägge dessa scener med den nyblivna änkan finns bevarade i historiska källor och hennes öde efter attentatet (som inte beskrivs i albumet) är minst lika gripande då hon blev nunna, stiftade ett eget kloster som jobbade med aktiv socialhjälp i Moskva, avrättades med flera andra medlemmar ur familjen Romanov 1918 och blev helgonförklarad på 1980-talet.

Hela albumet förtjänar en fyra men betyget dras ner på grund av de ovan nämnda historieförvanskningarna och även den svenska utgåvan som innehåller en del pinsamma malörer. Först har vi själva titeln som stavas Död ät Tsaren på framsidan och Död ät Tzaren på ryggen. Vidare presenteras albumet som ”1. Guvernören” när det innehåller bägge delarna och några sidor in utbrister Sergejs betjänt ”Øh…jeg kan ikke se det, deres excellence” på klingande danska. Albumet beskrivs också som del 1 i Nury och Robins serie ”En rysk historia” eller ibland ”En sovjetisk historia” trots att den publicerades 2014/2015 medan del 2, Stalins död (La Mort de Staline) dök upp redan 2009/2012. Den sistnämnda förvirringen beror nog på förlagets önskan att publicera verken i historisk kronologisk ordning men gör det inte lättare för en recensent 😉

Stalins död har undertiteln ”une histoire vraie soviétique”, det vill säga ”en sann sovjetisk historia” och den har även blivit filmad 2017 med bland andra Steve Buscemi i rollistan. Både filmen och originalversionen, som är en politisk satir om den politiska oron och förvirringen i maktens korridorer i kölvattnet efter Stalins död 1953, ska utforskas och jag hoppas att den svenska utgåvan från Faraos Cigarer inte innehåller fler onödiga misstag.

Manus: Fabien Nury
Illustration: Thierry Robin
Förlag: Faraos Cigarer
Betyg: 3/5

Skriv ett svar

Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...