Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på ett välkänt varggrin, leviterande läskigheter, rysligt raseri, gammagrön goding och betydelsefullt bekymmersamma beslut. Mycket nöje!
Farväl X-Men Legacy och tack Mike Del Mundo för alla snygga omslag.
Så där ja, då var ordningen återställd med Veckans omslag på en söndag. Blev ju tyvärr två poster den här veckan men hoppas ni har överseende med denna generande fadäs.
Veckan som har gått har gett oss en hög med nya All-New Marvel Now!-titlar (tröttnar aldrig på den titeln, vad ska de kalla nästa uppgradering?) samt gamla Marvel-Now!-titlar som försvinner (vila i frid X-Men Legacy och tack Mike Del Mundo för en synnerligen fin svit av omslag), nya titlar från Image och Vertigo (Mercenary Sea & The Royals) samt början på sista arcen med Fatale.
Den här veckan hälsar jag Mark Brooks välkommen tillbaka till Veckans omslag, djupdyker i Winter Soldiers mörka förflutna, nynnar på en refräng av Anders Glenmark, utforskar den juridiska sidan av Jennifer Walters samt undrar om Batgirl skaffat sig akut allergi mot vitlök.
En osedvanlgt munter HPL utanför hotel Brunswick i Boston 5 juli 1921.
Skräckmästaren Howard Philips Lovecraft (1890 – 1937) är (i gott sällskap av Franz Kafka) en av mina absoluta favoritförfattare och säkerligen inte ett obekant namn för läsekretsen. Med berättelser om kosmisk fasa och människans obetydlighet i ett universum som knappt har noterat att vi finns är han den främste skribent pulpmiljön på 1920/30-talet frambringade. I sina bästa stunder transcenderar hans ofta svulstigt ordrika berättelser alla genrebarriärer och blir något mycket mer än de till synes basala beståndsdelarna. Med noveller som ”The Colour Out of Space”, ”The Whisperer in Darkness” och i At the Mountains of Madness, en av de få romaner Lovecraft skrev, tar han ut en ny riktning för litteratur med fantastiskt innehåll. Som åtskilliga författare med en självklar plats i vitterhetens firmament är hans texter långt ifrån lättsmälta. De kräver en aktiv insats och ett engagemang som inte alla läsare är beredda på eller ens kapabla till. Men tar man sig tiden, och har den själsliga styrkan att stå emot det ibland översvallande adjektivflödet, väntar berikande läsupplevelser som får dig att se världen med nya ögon. Fortsätt läsa H.P. Lovecraft
