Något som jag ibland kan störa mig på med serietidningar är att många av dem aldrig tar slut. Flera av de jag läser har funnits i över 40 år, och i stort så fightas hjältarna fortfarande mot samma fiender som de gjorde på 60-talet. Visst, på ett sätt så vill man kanske inte att det ska ta slut för att aldrig komma tillbaka, men samtidigt så kan jag ibland inte låta bli att längta efter det definitiva slutet. Watchmen är ett bra exempel på detta. The Order är ett annat. Kort sammanfattat så är The Order (skriven av Matt Fraction) ett resultat av hjälteinbördeskriget Civil War:s sanktionering av statliga superhjälteteam, The Initiative, där The Order är Kaliforniens helt egna nyskapade supergrupp, i media benämt som ”The First Super Hero Team of Tomorrow™”.

The Order består av ”vanliga” människor som fått superkrafter på artificiell väg, och varje nummer av serien har, lite som Lost, en sorts flashbackintervju där man får veta bakgrunden till varje karaktär. Skönt sätt att ge mer kontext åt den brokiga skaran medlemmar. Rent handlingsmässigt så får vi i 10 nummer utöver varje persons egen historia följa The Order när de tjafsar med Namor, fightas mot ryska kalla-kriget-freaks och hamnar i trubbel med den hemliga organisationen M.A.N. from S.H.A.D.O.W. Det allra bästa med storyn är att det löper en röd tråd genom alla nummer, vilket avslutas med en riktigt stark och framförallt överraskande final i nummer 10. För den som tröttnat på evighetshjältarna så bjuder The Order på 10 nummer opretentiös och vältecknad handling som aldrig hinner bli långtråkig innan de dramatiska slutscenerna.

Trackback-adress