När jag för första gången läste Alan Moore och Dave Gibbons klassiker Watchmen för första gången för så där två år sedan så gjorde den ett enormt intryck på mig. Det blev en av mina mest intensiva läsupplevelser någonsin och helt klart bland det bästa jag läst i serieväg över huvud taget. Så naturligtvis så var mina förväntningar på Zack Snyders mycket omdiskuterade filmatisering av Watchmen väldigt höga. Men även om filmen inte levde upp till alla mina högt ställda förväntningar så lämnade jag ändå biosalongen med en positiv känsla.
Zack Snyder uppvisar en förvånansvärd tillgivenhet till Moores original och det är smått fantastiskt hur pass nära filmen ligger serien på flera ställen. Men så klart finns det saker som man valt att utelämna eller förändra vilket jag har full förståelse för. Moores Watchmen var en väldig komplex och mångfacetterad historia. Hade man gjort en filmatisering bild-för-bild av serien så hade vi nog fått sluttid på bortåt sex timmar och större delen av biopubliken skulle förmodligen ha lämnat salongen redan innan slutet. Men trots att Snyders film av nödvändighet fått korta ner och förändra vissa saker från originalet så får filmen ändå med sig det viktigaste från serien och Snyder får faktiskt det hela att funka riktigt bra.
Vad gäller skådespelarinsatserna så får man i mångt och mycket beröma Snyder igen. Överlag är det solida prestationer från samtliga skådespelare i det stora rollerna (inklusive vår egen Malin Åkerman) men Jackie Earle Haley (Rorschach) och Jeffery Dean Morgan (The Comedian) är ändå de två som sticker ut lite extra. Särskilt Morgan som lyckats fånga The Comedian mer eller mindre perfekt trots att han är den skådespelare med minst tid på filmduken jämtemot t.ex. Rorschach och Nite Owl. Men å andra sidan så ger han oss under den tiden en minnesvärd rolltolkning av The Comedian.
Scenografimässigt så är Watchmen en fröjd att se på. Varje filmruta är snyggt komponerad och icensatt och även om man valt att inte följa samma färgschema som i serien utan istället valt en mer verklighetstrogen så lyckas man ändå behålla känslan från serien. När vi ändå är inne på scenografin så måste jag även nämna credit-sekvensen som är något av det mest imponerande jag har sett på länge. Till tonerna av Bob Dylans ”The Times They Are A-Changin” får vi se ett kollage av de händelser som leder upp till filmen och seriens nutid. Fantastiskt bra gjort!
Trots att Watchmen inte lever upp till alla mina förväntningar på filmen så är jag långt ifrån missnöjd med filmen. Visst, det har gjorts förändringar av storyn och vissa av dessa sticker lite i ögonen på fans av serien. Detta gäller särskilt det som händer i slutet av filmen. Men ändå så kan man inte blunda för att Zack Snyder faktiskt lyckats riktigt bra med att filmatisera en serie som många trodde skulle vara ofilmbar. Så det blir en stark tre, på gränsen till en fyra för Watchmen.
Betyg: 3/5
