Vad: Peter Bergting presenterar ”Ashes of Time Redux” (Wong Kar Wai 1994)
Var: Klarabiografen i Kulturhuset vid Sergels torg, Stockholm.
När: Torsdag 2 september kl 18:30 – 21:00
PÃ¥ torsdag hoppas jag att alla Shazamläsare i Stockholm söker sig till Klarabiografen i Kulturhuset. Serietekets filmvisningar inleder nämligen då höstens program med fint besök och fin film. Peter Bergting har valt ut en av sina favoriter, ”Ashes of Time Redux” (Wong Kar Wai 1994). Han kommer vara pÃ¥ plats för att presentera filmen och när sluttexterna rullat klart blir det en pratstund med mannen bakom serier som ”The Portent”, ”Gängkrig 145″ och mycket annat. Allt är i vanlig ordning gratis. Biljetter fÃ¥r ni i dörren till Klarabiografen. Hoppas vi ses där!
Mycket annat kul är på gång de kommande månaderna. Läs resten av programet här!
Först vill jag be om ursäkt om du slösat bort två minuter av ditt liv på att se trailern. Å andra sidan sparar du ca 45 minuter eftersom du garanterat inte kommer att vilja se skiten när den sänds. Förhoppningvis sker detta inte i Sverige. Trailern har varit tillgänglig i över en vecka men jag såg inte den förrän jag blev tipsad om dess existens (jag kunde besparats lidandet) och genomled eländet. Det finns många anledningar till att jag blev arg, ja det blev jag faktiskt. Oavsett att han är en träbock så gillar jag Fantomen. Han har inga superkrafter och en historia ingen annan seriehjälte kan matcha. Karaktären förtjänar bättre.
The Phantom med Billy Zane från 1996 framstår som oerhört trogen orginalet jämfört detta elände. Fantomen ska överta traditionen genom att vakta vid faderns dödsbädd, den enda organisation Fantomen har något band till är Djungelpatrullen osv. Dessutom verkar skådisen som ska gestalta Fantomen extremt irriterande. Å att rata den fina lila dräkten! Å välja någon ful Batman/moppeslyngel outfit! Det får mig att undra vem som operarade bort skaparnas hjärnor. De förtjänar att få det onda märket på hakan. Det här var nog det sämsta jag sett sedan filmen Spacehunter. Skäms!
Äntligen har jag fÃ¥tt se den förlängda versionen av Zack Snyders Watchmen. Med sina extra 24 minuter gör det en redan rätt maffig film ännu maffigare. Eftersom det var nÃ¥gra mÃ¥nader sedan jag sÃ¥g filmen pÃ¥ bio och jag inte till hundra procent kommer ihÃ¥g alla filmens scener är det lite svÃ¥rt att redogöra exakt för allt som är nytt i Director’s Cut. Extramaterialet bestÃ¥r till stor del av en mängd förlängda scener, vissa mer och vissa mindre, samt ett antal längre helt nya scener. Allt som allt ger det en betydligt djupare bild av bÃ¥de karaktärer och av själva berättelsen. Mycket av extramaterial är dessutom smÃ¥ detaljer som läsare av serien kommer att uppskatta. Personligen tyckte jag att det fanns nÃ¥gra scener i bioversionen som verkligen saknades. NÃ¥gra av dem finns glädjande med i Director’s Cut.
NÃ¥got som är rätt vanligt med Director’s Cuts är att det nya materialet ofta känns lite inklippt i efterhand och att det inte riktigt följer filmens rytm. SÃ¥ är inte fallet med Watchmen. MÃ¥nga av de förlängda scenerna känns helt naturliga och det märks att Snyder varit tvungen att klippa i dem bara för att fÃ¥ ner filmens längd i bioversionen — inte för att det inte passat in i den slutgiltiga klippningen. Filmen känns därför verkligen som regissörens ursprungliga vision av filmen och inte bara ett sätt att casha in pÃ¥ fans som vill betala för att fÃ¥r se en längre film.
En av de scener jag saknat mest är den är den gamle Nite Owl, Hollis Mason, misshandlas till döds av gänget Knot Tops, och den efterkommande barscenen pÃ¥ Happy Harry’s där Rorschach och den nye Nite Owl letar ledtrÃ¥dar och där Nite Owl när han fÃ¥r reda pÃ¥ Hollis Masons död, fÃ¥r ett sammanbrott och misshandlar en helt oskyldig Knot Top som hämnd. En annan viktig scen är samtalet mellan The Comedian och Silk Spectre där det antyds att Edward Blake är Laurie Juspeczyk far. En otroligt stark scen i serien som faktiskt funkar ännu bättre i filmen. Sammantaget gör dessa tvÃ¥ scener och alla mindre förlängda scener Watchmen Director’s Cut till en betydligt bättre film än bioversionen. Det är ett givet köp om du tyckte om filmen, och definitivt om du läst och tyckt om serien.
Materialet pÃ¥ bonusskivan är däremot inte mycket att bli upphetsad över. Dels en ”dokumentär”, «The Phenomenon: The Comic That Changed Comics», om serien och dess betydelse för genren. Den känns otroligt urvattnad och lider av problemet att Alan Moore, som vägrar att ha nÃ¥got med filmen att göra, inte medverkar. De 11 Video Journals som finns pÃ¥ skivan har tidigare visats pÃ¥ nätet och tillför inte heller de nÃ¥got nytt. UtgÃ¥van i sin helhet känns, utöver det fina 3D-omslaget, rätt budget. Inget kommentarsspÃ¥r till filmen, ingen DTS-version av ljudspÃ¥ret och inte särskilt pÃ¥kostade interaktiva menyer ger ett lite billigt intryck. Men jag antar att vi kommer att fÃ¥ allt det där i den kommande Ultimate Collector’s Edition.
Observera att detta är en recension av den amerikanska utgÃ¥van av Watchmen Director’s Cut. En svensk utgÃ¥va av Director’s Cut finns i dagsläget inte att köpa.
Utan att avslöja ett skvatt om filmen så kan jag berätta att det är det sista som sägas just innan filmen slutar. Det är en rätt bra summering av Punisher: War Zone. Det skjuts en hel del skallar i bitar i den här filmen. War Zone har fått en hel del skit i den amerikanska seriepressen. iFanboy tyckte till och med att den var sämre än Frank Millers sjukt bespottade The Spirit. Själv var jag rätt peppad efter att ha sett en del förhandsbilder och den officiella postern. Sen kom filmen och recensionerna och peppet försvann. Filmen försvann även från den svenska biorepertoaren. Den var planerad att ha premiär i början av 2009 men den gick aldrig upp. Och även DVD/BD-släppet har tagit rätt lång tid på sig. I går släpptes den till slut för hemmamarknaden i Sverige. Jag har sett den och det känns lite svårt att skriva en recension av en film som fått usel kritik och som dessutom funnits ute sedan förra året. Mitt mål var ändå att se filmen med öppna ögon och inte bry mig om vad andra recensenter skrivit.
Mosade mig igår efter jobbet full med cajun-mat och jäste ned i en biostol för att se nya Terminator: Salvation. Orkar inte riktigt samla tankarna så pass att jag kan skriva något sammanhängande, så vi kör helt enkelt ett gäng fristående punktutlåtanden istället:
- Det är, inte helt förvånande, en hel massa robotar med i den här filmen. Små robotar, motorcykelrobotar, flygande robotar, gigantiska robotar och robotar med miniguns. Så, av samma anledning som jag (faktiskt) gillar Michael Bays Transformers så gillar jag nya Terminator: Det är med en hel massa robotar. Som slåss.
- Ingen av skådespelarna gör något särskilt starkt intryck här, men det är inte heller någon som är direkt dålig. Christian Bale är helt ok som rebell-ledaren John Connor, men det är absolut ingen paradroll för hans del. Robotarna är dock riktigt bra.
- Den postapokalyptiska stämningen är, tillsammans med ljudet och musiken, det allra bästa med filmen. Väldigt välgjort och snyggt rakt igenom, och definitivt en film värd att se på bio. Handlingsmässigt blir det rätt ostigt mot slutet, och det känns i princip som att manusförfattarna tagit det folk gillade med slutscenerna i 1:an och 2:an och bara återanvänt dem här, men i det stora hela så är det ändå en rätt ok story. Mycket robotar och så.
Serietidningslegenden Will Eisners skapelse Denny Colt, också känd som The Spirit, debuterade i Spirit Section #1 i juni 1940 och har sedan dess varit en mycket populär karaktär. I alla fall på andra sidan pölen, här i Sverige är det nog inte många som känner till karaktären. Själv erkänner jag villigt att jag i stort sett har noll koll på The Spirit. Så det var ganska förutsättningslöst som jag satte mig ner för att titta på Frank Millers långfilmatisering av The Spirit.
Jag tänker inte ge mig in i att försöka förklara handingen, eller i vart fall det som verkar vara handling i den här soppan, eftersom det skulle vara att ge den för mycket cred. The Spirit verkar vilja vara någon sorts film noir med mycket skuggor, femme fatales, 30-tals miljöer och berättarröst. Men här finns också moderna företeelser som mobiltelefoner och datorer, vilket känns helt fel. Lägg därtill en scenografi som mer känns som Sin City 2 än något annat och du har ett riktigt bottennapp.
Med tanke på spådespelare som Samuel L. Jackson, Eva Mendes, Scarlett Johansson, m.fl. så borde nivån på skådespeleriet vara betydligt högre än vad det är, men det är precis vad det inte är. Förmodligen beror det på att manuset redan från början aldrig var särskilt bra, men på flera ställen i filmen urartar nästan i fars och dessutom är det överspel så det svänger om det från alla inblandade.
Nej, ett gott råd till er alla. Håll er borta från den här filmen. För det här helt klart den sämsta filmen baserad på en serietidning som jag överhuvudtaget. Det blir en väldigt svag 2 i betyg till The Spirit, mest på grund av att filmen på några ställen är rätt snyggt filmad. Annars så finns det inte mycket att hurra för här.
Efter att både Jonas och Ferdinand har sagt sitt om Marvels senaste mutant-rulle, X-Men Origins: Wolverine, så ska jag också bidra med mina tankar om denna film. Till en början ska jag säga att jag hade rätt höga förväntningar på filmen, och med tanke på den strida ström av riktigt bra filmer som Marvel fått till på senare år av sina karaktärer så känns det rätt naturligt att förvänta sig något extra av Gavin Hoods filmning av Wolverines bakgrundhistoria.
Låt mig börja med att säga att jag tycker att X-men Origins: Wolverine är en rätt ok film. Den är överlag välgjord, har mycket spektakulär action och är ett måste för de som gillat de tidigare filmerna med X-men. I jämförelse med tidigare Marvel-rullar skulle jag säga att den är bättre än Spiderman 3, sämre än Incredible Hulk och typ på samma nivå som X-men 2. Det är inte en dålig film, den har många kvaliteter, men det finns (tyvärr) rätt mycket som jag störde mig på. Så, med varning för en hel del spoilers, här kommer mina tankar kring X-men Origins: Wolverine.
Tidigare i veckan så var jag och såg Dragonball: Evolution. Lite konstigt val kanske då jag aldrig läst en enda manga-serie, vare sig av Dragonball eller någon annan. Men jag gillar anime och jag har faktiskt sett ett par avsnitt av TV-serien Dragonball Z (oftast på utländsk TV dubbat till t.ex. spanska eller tyska) så helt obekant med Goku och hans vänner är jag inte.
Tidigare i veckan så var jag och såg Dragonball: Evolution. Lite konstigt val kanske då jag aldrig läst en enda manga-serie, vare sig av Dragonball eller någon annan. Men jag gillar anime och jag har faktiskt sett ett par avsnitt av TV-serien Dragonball Z (oftast på utländsk TV dubbat till t.ex. spanska eller tyska) så helt obekant med Goku och hans vänner är jag inte.
