Femte numret av hitech-action-serien War Machine är den avslutande delen i den här seriens första storyarc, och i det stora hela tycker jag att det har varit en rätt angenäm resa. I det här numret får vi följa upplösningen av intrigen med det raskt eskalerande maskinviruset Ultimo (som av någon okänd anledning förvandlar sina offer till cyberzombies med laserögon), och utan att gå in på för mycket detaljer så innehåller den här finalen som sig bör lagom stora doser självuppoffring och spektakulära högteknologiska våldsamheter. Det är även ett riktigt bra avslut som öppnar för nytt och ännu större doser trubbel i kommande nummer, så jag är riktigt peppad på att följa den här serien även fortsättningsvis. Det jag hoppas att den här serien kan förbättra i kommande nummer är framtoningen av War Machine som huvudkaraktär. Visst, det är rätt fräckt att han deklarerat krig mot alla typer av organiserad brottslighet på en global skala, men han kan kännas lite väl ambivalent när han samtidigt försöker leva upp till sina egna superhjälteideal. Rätt intressant konflikt där i och för sig, men i de här första numren så tycker jag faktiskt att sidokaraktären Ares, krigsguden inkarnerad, varit något intressantare än War Machine själv. Inte för att det gör så mycket egentligen.
Manus: Greg Pak
Illustration: Leonardo Manco
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
