Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på monsterjägare, favoritkvartett, icke-tonåringar, riktiga tonåringar samt Kamala Khan. Mycket nöje!
Marguerite Abouet, hedersgäst på årets upplaga av Stockholms Internationella Seriefestival, är en författare från Elfenbenskusten som flyttade till Frankrike i unga år och som slog igenom på den franska seriemarknaden med Aya från Yopougon 2005. Youpougon är en arbetarklass-stadsdel i Elfenbenskustens största stad Abidjan (landets huvudstad fram till 1983) men stadsdelens invånare kallar den Yop City. Serien bygger på Abouets barn- och ungdomsminnen och utspelas på 1980-talet, långt innan landet drabbades av militärkupper och ett blodigt inbördeskrig, och har kommit ut i sex delar. Den första albumet dök upp på svenska redan 2010 på Papamoscas bokförlag men 2021 gav Epix ut de tre första delarna i en samlingsvolym och förlaget har även publicerat Abouets barnserie Akissi (tecknad av Mathieu Sapin) som handlar om det femåriga yrvädret Akissi, som även dyker upp i Aya från Yopougon som lillasyster till Aya.
Fortsätt läsa Aya – Livet i Yop City
Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på härlig noir, vampyrparadox, science fiction-satir, The Immortal Hulk samt kreativ ångest. Mycket nöje!
Så var det dags att ta en titt på vad som dyker upp på de amerikanska seriehyllorna i augusti 2021.
Som vanligt följer jag Pärs femgradiga skala och Månadens tips hittar ni längst ner i inlägget.
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Mot titlarna!
Lördag 24 juli var det dags att sätta alarmet på kl. 04:00 för då släpptes den förinspelade prisceremonin av 2021 års upplaga av Will Eisner Award. Precis som förra året var röstskådespelaren Phil LaMarr värd för evenemanget och flera av mina förhandsfavoriter vann priser men galan bjöd också på en mycket glad överraskning för svensk del.
Serieskaparen som knep flest statyetter var Gene Luen Yang med tre Eisner Awards: Superman Smashes the Klan (Best Publication for Kids och Best Adaptation from Another Medium) och Dragon Hoops (Best Publication for Teens) och det är hög tid att jag recenserar Dragon Hoops eftersom den även vann en Harvey Awards förra året i kategorin Book of the Year.
Listan på årets nomineringar till Harvey Awards är nu släppt och precis som förra året så blir prisutdelningen digital, precis som hela New York Comic-Con som ceremonin är en del av och som äger rum i oktober 2021.
Som vanligt är listan uppdelad på sex kategorier – Book of the Year, Digital Book of the Year, Best Children or Young Adult Book, Best Adaptation from Comic Book/Graphic Novel, Best Manga samt Best International Book – och bland de nominerade hittar jag flera titlar som jag redan läst och recenserat, andra som ligger och väntar i läshögen och mycket nytt och spännande som ska utforskas.
När Pia Koskela växte upp fanns det två saker man aldrig pratade om: Karelen och kriget. Den sydöstra delen av Finland, där hennes far föddes och där deras släkt levt i generationer, avträddes till Sovjetunionen efter Andra världskriget och tillhör fortfarande Ryssland och hennes far Mikko stred både i Vinterkriget 1939-40 och Fortsättningskriget 1941-44. Denna tystnad om faderns finska ursprung och de hemskheter han upplevt i kriget skapade en känsla av skam, osäkerhet och rotlöshet med tusentals frågor som aldrig fick något svar. Men till slut bestämde sig Pia för att hitta svaren på egen hand. Hon åkte på en bussresa till Karelen, pluggade finska, besökte krigsarkivet, talade med gamla släktingar i Finland, tittade i faderns fotoalbum och kom av en slump även över faderns krigsdagbok. Allt detta rika källmaterial blev slutligen en bok som inget svenskt förlag verkade intresserad av men Pia stod på sig, påhejad av de gamla gummornas röster och bilden av faderns tysta godkännande från andra sidan graven.
”Till slut vann Sisu över Jante. Detta är viktigt!”
Fortsätt läsa Karelen! – En resa, två krig & minnet av en far
Det är den 8 september 2020, pandemi, höst och regnet öser ner över Stockholm. Elisa och hennes släktingar har samlats för att ta farväl av Märit på Södersjukhuset. Märit, född 1915 i Östersund, som upplevt i stort sett hela 1900-talet och som alltid berättat historier ur sitt långa och innehållsrika liv. Det var dessa historier och farmoderns röst som först inspirerade Elisa till serieboken som bär farmoderns namn. En röst som alltid funnits där och som en vacker dag skulle tystna. Berättelser om barndomens Östersund, mötet med tyskar som antingen vurmade för eller hatade Adolf Hitler, flytten till Stockholm, bröllopsresan till Berlin, och mycket mer. En unik berättelse om en nyfiken, sökande och längtande individ. Historien om Märit, Elisas älskade farmor.
Greve Champignacs förfader Palau slutade sina dagar som en enstöring som helt tappat greppet om verkligheten, bland annat lät han bygga katakomber under slottets källare vars ingång murades igen av hans arvingar. Förutom sina studier om svampar skapade Paulau de Champignac det första fotografiet (en föga smickrande avbild av självaste kejsar Napoleon I) 40 år innan tekniken officiellt uppfanns och han var även närvarande vid Napoleons fälttåg i Egypten där han lärde sig att tyda hieroglyfer. Enligt legenden hemsöks katakomberna av grevens osaliga ande men Spirou, Nicke och greve Champignac råkar som av en händelse hitta nedgången till katakomberna och ledtrådar som kastar nytt ljus på mysteriet, bland annat något märkligt som Palau förde med sig hem från Egypten, en speldosa med en falsk ton, myten om en isprinsessa begravd i Himalayas bergsmassiv och minnet av en omöjlig kärlekshistoria.
Fortsätt läsa Katakomberna under Champignac
”Jag är bara så trött, jag orkar inte mera.
Jag bara… Jag bara äter och kräks, äter och kräks om och om igen hemma.
Jag försöker att inte tänka på hur mycket jag vill dö men huvudet bara planerar och planerar på egen hand och då skär jag mig för att det ska sluta och jag orkar bara inte mer nu!”
Jorunn lider av ätstörning och självskadebeteende. Det har en utredning slagit fast. Läkarna tror dock att en inläggning skulle göra det värre och menar att eftersom Jorunn nu har kontakt med öppenvården så får hon avvakta tills de hör av sig. Problemet är bara att de aldrig hör av sig och Jorunn blir bara sämre och sämre tills hon inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv…men ändrar sig i sista minuten och med hjälp av sin partner Robin läggs hon till slut in. Att få rätt vård är dock inte gjort i en handvändning och Jorunn slussas fram och tillbaka mellan olika delar av psykvården allt medan mörkret inom henne förtär henne.
