Alex Ross hyllar James Bama och Jim Steranko med tjusiga omslag som detta.
Clark Savage Jr., eller Doc Savage som är hans mer allmänt kända namn, har varit en konstant del av det populärkulturella landskapet sedan förlaget Street & Smith publicerade den första historien The Man of Bronze av Lester Dent (under pseudonymen Kenneth Robeson) i mars 1933. Här berättas om en hjälte som sedan födseln fostrats av en stab vetenskapsmän för att bli den ultimata människan både mentalt och fysiskt. I vuxen ålder är Doc ett geni, en uppfinnare, kirurg, mästare på förklädnader och kampsporter och med sitt fotografiska minne också världens främste detektiv.
Hans magasin blev snabbt omåttligt populärt, det gjordes en version för radio (under pulperan ungefär lika vanligt och ”prestigefyllt” som en filmatisering) och serietidningar baserade på berättelserna började ges ut. Även de som inte läst några av Dents många böcker (totalt 181 stycken gavs ut fram till 1949, drygt 160 skrivna av Dent) känner som regel till att det var från Doc Savage som Jerry Siegel och Joe Shuster knyckte idén om Supermans Fortress of Solitude. De var varken de första eller de sista som hämtat rikligt med inspiration från Doc. För att bara nämna några av de mest uppenbara av figurerna och författarna kan vi ta Batman, Mil Mascaras (vars första film sägs ha tagit merparten av sitt manus från en tv-film som aldrig blev av), Philip José Farmer (som skrev den officiella ”biografin” His Apocalyptic Life och inkorporerade Doc i sitt Wold Newton Universe), Buckaroo Banzai, Warren Ellis serie Planetary (tecknad av John Cassaday) och inte minst Tom Strong av Alan Moore och Chris Sprouse.
James Bamas omslag till Bantams första pocketutgåva från 1964.
Att intresset för en figur som i så många avseenden är en produkt av 30-talet hållits nästan konstant fram till våra dagar kan vi i mångt och mycket tacka pocketförlaget Bantam Books för. Återutgivningen började 1964 och deras inspirerade val att ge omslagsuppdraget till målaren James Bama kom att definiera figuren för en ny generation läsare. Det är numer svårt att föreställa sig Doc Savage utan trasig skjorta och ridbyxor med de bronsglänsande musklerna svällandes ur varje reva i tyget. Pocketböckerna fick enorma upplagor och ledde till nya serieversioner. Gold Key släppte 1966 en serie baserad på manuset från tidigare nämnda tv-film. 1972 tog Marvel över licensen och gav ut såväl nyskrivet som återvunnet material i serietidningar och det under epoken så populära magasinsformatet. Sedan dess har Doc Savage och hans kompanjoner Monk, Ham, Renny, Long Tom, Johnny och kusinen Pat hoppat mellan olika förlag: DC 1988 – 1990 (med äventyr skrivna av Denny O’Neill och Mike W. Barr), Millennium Comics, Dark Horse Comics på 90-talet och åter till DC i och med deras First Wave-satsning 2010 (Henrik recenserar första numret här). Nu har turen kommit till Dynamite Entertainment, men hur lyckas de förvalta arvet? (OBS! SPOILERS EFTER HOPPET!) Fortsätt läsa Doc Savage # 1 – 5
Manus: Chris Roberson
Illustration: Bilquis Evely
Förlag: Dynamite Entertainment
Betyg: 2/5
En ny serietidning med serier för i första hand äldre tonåringar/vuxna är ett välkommet och ack så sällsynt tillskott. Följaktligen blev jag redigt nyfiken på Hagel som ges ut av Egmont, första numret släpptes nu under sommaren. Som titeln antyder så är det hårdkokta serier som gäller vilket stämmer på tre av fyra serier. Den enda som lovar gott är den som inte är hårdkokt men mer om det strax. Hagel är tryckt i stort format med glansigt omslag och papper. Snygg och inbjudande med en lite lagom lyxig känsla. Omslaget pryds av Sons of Anarchy, tv-serien om motorcykelgänget Samcro som blivit serie. Hagel innehåller förutom Sons of Anarchy även 2 Guns, Jeremiah Harm och Carthago.
