Lagom till karaktärens 25-årsjubileum dyker antihjälten och den irriterande pratkvarnen Deadpool äntligen upp i en solofilm värd namnet och återigen spelas han av Ryan Reynolds. Förra gången det begav sig lyckades 20th Century Fox goofa till det rejält i X-Men Origins: Wolverine (2009) med en ”Merc with a mouth” med igensydd mun, optiska strålar, knivhänder och teleportering i sin arsenal. Min och flera andras förvirring var total och även om det är svårt så vill jag bara glömma den versionen. Som tur är stod Ryan Reynolds och flera andra på sig men klartecken från Fox om en ny filmatisering dröjde, ända tills en testfilm från 2012 läckte ut på nätet 2014 och blev en succé och tur var väl det.
Det verkar som om Fox totalt missat vilken guldgruva de satt på med en karaktär som tilltalar många, bryter mot fjärde barriären och som är hetare än någonsin med flera titlar hos Marvel Comics. Kanske var de rädda för att släppa en film som för att lyckas var tvungen att ha en högre åldersgräns än övriga Marvel-filmer men heder åt alla inblandade att det äntligen blev av.
London 1894. Lady Bertram, dotter till en skotsk doktor, är olyckligt gift med Viscount Harry Bertram. Han har inte gjort någon hemlighet av att han gifte sig med henne för hennes hemgift och efter flera missfall har hon ännu inte lyckats ge honom ett barn. Han kallar henne hora om hon möter en annan mans blick medan han själv är en frekvent besökare i slummens horhus, när han inte nöjer sig med tjänsteflickan Mariah. Vad Lord Bertram inte vet om är dock att Mariah och Lady Bertram älskar varandra och ruvar på en gruvlig hämnd, som även innefattar mörk magi vilken kommer att ge kvinnorna ett gemensamt barn, med lite hjälp av Lord Bertram själv. Snart kommer de att vara en lycklig familj.
Först ut har vi Replica #1 där vi förflyttas ut i världsrymden och får möta Detective Trevor Churchill, polis och ensam människa på en märklig plats kallad The Transfer som är hemvist och kulturell smältdegel för tio miljarder livsformer uppdelade på en miljon olika utomjordiska raser. Det som gör hans uppdrag extra besvärligt är, förutom hans inkompetenta kollegor, det faktum att alla dessa raser följer sina egna respektive lagar och hans jobb är mer eller mindre att hindra dem från att ha ihjäl varandra.
Simon Spurrier är en serieförfattare jag fick ögonen på efter att ha läst hans lysande miniserie 
Efter att Debbie och Led Dent besegrat och tillfångatagit den fruktade hacker-terroristen Davey Trauma hoppas Debbie att deras arbetsgivare, Mr. Flak, ska hålla sitt löfte och befria dem från fortsatt tjänstgöring. Mr. Flak vet dock att Debbie har ett stort hjärta och genom att utnyttja detta lyckas han övertala henne om ytterligare en tjänst: megastaden Los Angeles behov av resurser ökar ständigt men är begränsade och lösningen finns i den prunkande, och teknologifria, trädgårdsstaden Tokyo. Mr. Flak vill att Debbie och Led Dent tar sig dit, stänger av deras EMP-fält och dödar den lokala krigsherren så att han kan skövla staden på dess naturtillgångar.
Min absoluta favoritserie just nu är Lazarus av Greg Rucka och Michael Lark som utspelar sig i en nära framtid där en handfull rika familjer delat upp världen emellan sig och de som jobbar åt familjerna (”serf”) erhåller skydd och begränsade privilegier medan majoriteten av befolkningen betraktas som ”waste”. I denna berättelse full av politiska intriger och konflikter möter vi seriens huvudperson – kommendör Forever Carlyle – som är familjen Carlyles egen Lazarus, d.v.s. en genetiskt modifierad superkrigare och livvakt.
Lewis och Clarks expedition fortsätter sin farofyllda färd mot Stilla Havet i tredje volymen av Manifest Destiny. Efter att ha överlevt buffalotaurer, växtzombies samt gigantiska människoätande grodor och myggor är expeditionen kraftigt decimerad, moralen låg och inte blir det bättre när de åter stöter på en mystisk valvbåge i ödemarken. Den här gången är situationen dock helt annorlunda för även om de blå, fågelliknande varelserna de möter till en början är hotfulla så är de också intelligenta och dessutom talar de engelska, fast de kallar språket och sig själva Fezron, människorna dumma och att deras hund Seaman borde vara deras ledare. Fezron har precis som många andra varelser expeditionen stött på på resan fått smak för människokött och Lewis och Clark erbjuder sin hjälp med att oskadliggöra Fezrons nemesis, en fladdermusliknande best med dekapitering som specialitet, mot att de inte gör en av expeditionens medlemmar som huvudrätt vid stammens kommande grillparty.
I en framtid präglad av krig, galenskap, fattigdom, hat och sjukdomar försöker några människor hitta lösningen på alla problem, men lyckas bara med att förstöra alltihop. Ett internationellt forskarteam uppfinner ett serum som blockerar den delen av hjärnan som gör att vi tror på Gud och saken är biff, förutom att allt går åt helvete och hela planeten regredierar från nutid till urtid. I den dystopiska värld som följer i efterverkningarna av serumet hittar vi Raja: en ung ”Still sapien” som i flera år försökt hitta ett botemedel mot mänsklighetens olycka och som nu fått reda på att lösningen finns i San Francisco där serumet ursprungligen skapades. På sin resa lyckas hon klara sig från neadertalare, mammutar, sabeltandande tigrar och andra bestar utan att någonsin stöta på en enda människa. Hon önskar att det hade förblivit så.
