Två nära vänner till vår familj skulle få sitt efterlängtade andra barn, bara några månader efter det att vår egen son hade fötts. Mamman kände sig dock illa till mods mot slutet av graviditeten och i ett samtal med min fru, bara några dagar innan den beräknade födelsen, sa hon: ”det känns som att jag aldrig kommer att få träffa mitt barn.” Det ofattbara hände. Barnet, en flicka, dog i hennes mage och hon var tvungen att föda ut det. Förutom den overkliga upplevelsen av att ha inhandlat barnkläder och dylikt samt samtal till Försäkringskassan och arbetsplatsen om att man var tvungen att avbryta sin föräldraledighet så hamnade de mitt i den obeskrivliga sorgen och smärtan av att förlora sitt barn. Alla frågor. Alla blickar. Alla som tittade bort eller inte visste vad de skulle säga. Ett nattsvart hål av smärta och saknad.
Illustration: Carole Maurel
Förlag: Archaia
Betyg: 5/5