Inlägg taggade ‘Hulk’

Recensioner

Indestructible Hulk #6-8

onsdag 19 juni, kl 14:29 av 4 kommentarer

Indestructible_Hulk_Vol_1_6_TextlessDet blir mycket FATHOOM! och SKRAKOOM! när två av Marvels största och starkaste skapelser får fritt spelrum i Mark Waids senaste Hulk-arc: Gods and Monster. Med hjälp av ett fragment från Thors hammare Mjölner skapar Bruce Banner och hans S.H.I.E.L.D.-team av forskare en dimensionsportal till Asgård. Där ska de hitta en mystisk vätska som kan påskynda ersättningen av fossila bränslen. Enligt uppgift existerar denna vätska enbart i den ogästvänliga och kallaste av de nio världar som utgör Asgård: Isjättarnas Jotunheim.

Banner och hans team får inte oväntat hjälp av åskguden Thor själv men resan genom dimensionerna verkar också ha skett genom tiden för det här är en Thor långt innan han mötte Hulk och Avengers. Förutom de besvärliga Isjättarna verkar en av Banners assistenter också vara desperat inställd på att ta livet av sig.

Indestructible_Hulk_Vol_1_7_TextlessBanner fortsätter att använda sina bägge alter egon för att skapa en bättre värld som jag beskrev i min förra recension. Detta koncept ligger helt i linje både med Marvel NOW! och Mark Waids serieskapande överhuvudtaget eftersom det är nytänkande och underhållande på samma gång. Att låta Walt Simonson teckna detta äventyr istället för Leinil Yu känns också helt rätt med tanke på historiens inramning.

Tidsresan gör att Simonson kan rita Thor i sin klassiska Silver Age-dräkt och göra hela arcen till en riktig 1980-talsfiesta för ögonen, komplett med Simonsons karaktäristiskt bombastiska stil och spektakulär färgläggning av Andres Mossa och Jim Charalampidis. Scenerna med just Thor är helt fantastiska.

För min egen del tappar jag sugen efter ett tag. Det är samma mättnadskänsla som när man tar om för femtielfte gången på den fantastiska buffén: ”Aldrig mera krispigt fläsk”. Jag känner att det hade räckt med två nummer för att berätta den här historien som på inget sätt är dålig utan bara lite för mycket. I vissa scener blir Simonson också väldigt skissartad vilket tyvärr sänker betyget lite och jag är ledsen att behöva säga det, Walt: Bruce Banner och Harry Osborn har inte samma frisyr.

300px-Incredible_Hulk_Vol_1_255I övrigt toppbetyg till en bra historia med samma sköna nerv som i första arcen och den lilla tvisten med Banners suicidala labassistent manar till eftertanke.  Lösningen på det sistnämnda problemet är helt trovärdig och Mark Waid slutar detta äventyr med ett optimistiskt utropstecken.

P.S. Om man vill läsa ett klassiskt fristående nummer med samma figurer som i ovannämnda berättelse rekommenderas Incredible Hulk #255 från 1981. ”Thunder Under The East River!” eller ”Dunder under stadens grunder!” som den hette när den dök upp i svenska Atlantics Hulk i 1982 års sommarnummer (för övrigt min första Marveltidning på svenska som jag fick i åttaårspresent av min farmor). Detta är från tiden med en Hulk som ständigt är på vandring ut och in i olika skeenden och berättelser, ständigt på flykt från Banner och sökande efter frid. Skrivet respektive ritat av mina absoluta favoriter: Bill Mantlo och Sal Buscema!

hulkvthor

Mycket värme och humor, skön action samt vackert budskap i en historia med två figurer som är helt jämnstarka. Hulk kan inte lyfta Thors hammare och Thor råkar ständigt i bekymmer när han förvandlas tillbaka till Dr. Donald Blake. Att göra allt det här i ett nummer är verkligen något som dagens serieskapare borde lära av. Enkelhet och rätt känsla. Det behöver inte vara svårare än så. Detta nummer ger mig också tillfälle att bli sentimental då jag minns min lågstadietid med allt vad det innebar av sorglöshet, glädje och ett sommarlov som varade en evighet.

Manus: Mark Waid
Illustration: Walt Simonson
Färgläggning: Andres Mossa, Jim Charalampidis
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Indestructible Hulk #1-5

torsdag 2 maj, kl 16:03 av 0 kommentarer
detail

Scottie Young Variant

Vår smaragdgröne vän i Marvel NOW!-upplaga författad av Mark Waid? Ja varför inte! Allting är bättre än Jason Aarons bedrövliga Incredible Hulk som avslutades efter 15 nummer. Jag recenserade de första sju numren här men någon fortsättning lär ni inte få från min penna. Som Hulkofil känner jag mig så nära djupt kränkt som en nörd någonsin kan bli av Aarons fjanterier. Nej Jason! Fortsätt du dricka mjöd, odla ditt skägg och skriva om åskguden Thor. Här har du inget att hämta!

Så, efter att ha fått ur mig detta och lugnat mina känslor kan jag nu ta emot Mark Waids utsträckta hand. Bruce Banner har tröttnat på att befria världen och sig själv från sitt gröna alter ego. Han ställer istället sin dubbla personlighet till S.H.I.E.L.D.:s förfogande: Använd Hulk som ett taktiskt vapen så ska jag med era resurser jobba för en bättre värld.

Detta nya koncept med Hulk som agent för S.H.I.E.L.D. är mycket roande. Bruce Banner med skräddarsydda kläder, kontaktlinser och riktig frisyr är ute för att frälsa världen. Alla är dock inte lika övertygande, t.ex. hans nya chef Maria Hill och ”kollegan” Tony Stark alias Iron Man. Maria Hill ger Banner en kvartett forskare till hjälp som alla har skelett i garderoben, hon utrustar honom med en robotvakthund samt sätter upp hans nya labb i en radioaktiv spökstad någonstans i öknen.

Indestructible_Hulk_Vol_1_4Med tanke på Bruce Banners milda komplex när det gäller alla andra superhjärnor, såsom Reed Richards eller Tony Stark, kan man nästa ana en dold agenda när det gäller hans nya roll som forskare åt regeringen. Har Bruce rent mjöl i påsen och hur länge klarar han att hålla Hulk i schack?

Vi får följa Hulk till Himalaya och havets djup i kamp mot Mad Thinker, Quintronic Man, A.I.M. och Attuma. Allt tecknat av Leinil Yu som trots hans i mitt tycke överdrivna fascination för skuggning levererar en bra slutprodukt.

Jag gillar känslan och humorn i Waids version och med tanke på hans energi och skaparglädje med Daredevil önskar jag att han kunde skruva upp temperaturen lite till i nästa arc av Indestructible Hulk. Då får vår gröne vän sällskap av Thor och Isjättar i Jotunheim. Allt tecknat av mannen som gav oss en av de mest definitiva och längsta versionerna av den långhårige åskguden: Walt Simonson! Missa inte detta.

tumblr_m5jbmyJu4e1r3yxp8o1_500

Incredible Hulk Vol.1 #213

P.S. För alla fans av gammal hederlig 70-tals-Hulk kommer här en stänkare om ovan nämnde Quintronic Man. Legendarerna Len Wein och Sal Buscemas skapelse konstruerades ursprungligen av STARK International för rymdresor och är helt enkelt en humanoid farkost som styrs av fem personer placerade i skyddskapslar på huvudet, bägge skuldrorna och bägge benen och fungerar som en enhet. Figuren användes av New Yorks blåa gossar i Incredible Hulk #213 (juli 1977) under ett av Hulks besök i The Big Apple. Titeln ”You Just Don’t Quarrel With The Quintronic Man!” säger allt och hade det inte varit för den mänskliga faktorn hade NYPD lyckats med sitt mål att stoppa Hulk. I Indestructible Hulk är han nu i händerna på de fascistiska forskarna i A.I.M. och avpolletteras löjligt enkelt. Jag tycker en så klassisk motståndare förtjänade lite mer än en gammagrön axelryckning men man kan inte få allt här i världen.

Manus: Mark Waid
Illustration: Leinil Yu
Tusch: Gerry Alanguilan
Färgläggning: Sunny Gho
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Film

Behind the Scenes: The Incredible Hulk

måndag 4 mars, kl 08:45 av 0 kommentarer

Ett klipp där ILM visar hur de motiontrackade Mark Ruffalo a.k.a. Hulken i Avengers-filmen.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Hulk-Rapport

lördag 29 september, kl 11:07 av 1 kommentar

Som inbiten Hulkofil ser jag det som min uppgift att sprida gammagrönt ljus i seriemörkret. Detta kommer  jag göra oregelbundet eller regelbundet beroende på mitt eget och andras intresse  i en serie jag själv döpt till Hulk-Rapport. Jag funderade ett tag på supernördiga titeln Hulktuellt men beslutade mig för att vara lite mer sansad eftersom ämnet är tillräckligt nördigt.

Ända sedan jag fick min första svenska Hulk-tidning av farmor (för övrigt min första Marvel-tidning överhuvudtaget), sommarnumret 1982 med Hulks fight mot Thor, har jag varit fast. Intresset började nog ännu tidigare när jag läste det andra och sista numret av Hulk som gavs ut av Red Clown 1974 samt Atlantics tidiga utgivning med Abomination (Katastrofen), MODOK och Bi-Beast (Dubbelbesten) hos en granne vars storebror inte bara ägde grymma serier utan också körde en Puch Dakota.

Min favoritförfattare är fortfarande Bill Mantlo som gav oss över 60 nummer med vår smaragdgröne vän. På mycket god andraplats kommer Peter David vars mastodont-run jag ännu inte avslutat. Tredjeplatsen går tveklöst till Greg Pak med den fantastiska rymdsagan Planet Hulk samt World War Hulk.

indestructible-hulk-1När Marvel NOW! kickar igång i oktober får vi också en ny Hulk-titel samt ny författare efter Jason Aaron och inte vem som helst: Mark Waid! Denne man som revolutionerat tidningen Daredevil och fått en säck med utmärkelser och priser för den också skall alltså ta över rodret och jag kan knappt vänta till jag får läsa första numret av nya Indestructible Hulk. Waid lovar oss en mer back-to-basic-Hulk med Bruces  hjärna på okänd upptäcksfärd i Jotunheim och Negativa zonen. Som partner har han gamla SHIELD-bossen Maria Hill vilket låter lovande eftersom hon har varit en av mina favoritkaraktärer ända sedan Civil War.

En annan favorit som seglat upp på senare år är även Red Hulk (General Thunderbolt Ross), skapad av Jeph Loeb och Ed McGuinness 2008 direkt efter World War Hulk. Den serien gjorde att jag började prenumerera på amerikanska lösnummer och trots mycket double-splash-sidor med testosteron-stinna Hulkar, stundtals pubertal dialog samt handling med hål som oceaner var Loeb/McGuinness run en häftig upplevelse som minst sagt rörde runt i grytan. När Jeff Parker tog över med #25  fick vi en annan Red Hulk, mer fokuserad på mannen och militären Ross och hans kamp för botgöring. Parkers tolkning har varit mer seriös men på inget sätt mindre underhållande och det är lite ledsamt att Red Hulk efter #57 nu inte längre har en egen titel i staterna.

Thunderbolts-01-Cover-revIstället får vi följa vår röde general i den nya Marvel NOW!-upplagan av Thunderbolts (som  av en slump tidigare författad av samme Jeff Parker), nu i regi av för mig okända Daniel Way och Steve Dillon. General Thunderbolt (fyndigt med tanke på titeln) Ross får sällskap av Punisher, Elektra, Deadpool och Venom i något som får räknas som Red Hulks privatarmé eftersom han inte själv längre kan tillhöra USA’s krigsmakt. Detta team har synts tidigare i arcen Code Red (förutom Venom) under Loeb/McGuinness och jag tyckte då och tycker nu att det känns lite B med ett team byggt på ensamvargar. Jag gillade hans lilla SHIELD-team med LMD-androiden Annie och Machine Man och undrar om vi nu sett det sista av dem och övriga medlemmar av Hulk-familjen. Den här serien kommer definitivt inte hamna på min pull list.

detailEn stor tröst är att vi fortfarande får en andra Hulk-tidning med både röd Hulk samt efternamnet Ross eller är det Banner? Jag talar naturligtvis om Red She-Hulk, gamla fru Betty Banner och dotter till vår lilla åskboll som med Red She-Hulk #58 helt enkelt tar över farsans tidning under Jeff Parkers ledning. Detta känns väldigt tryggt och spännande eftersom Jeff Parker varit framgångsrik i att porträttera hela nya Hulk-klanen. Det gröna/röda släktträdet har verkligen utökats efter Loeb/McGuinness lilla revolution och består nu av pater familias själv Bruce Banner/Hulk, hans välkända kusin She-Hulk , dottern Lyra från framtiden, bäste kompisen Rick Jones som blå bältdjur med namnet A-Bomb, sonen Skaar från Planet Hulk, fru Betty Ross Banner och svärfar Ross. Låter det rörigt? Det är underbart!

Konceptet med att ta över gammal numrering med ny titel är inget nytt för Jeff Parker. Han gjorde samma sak med sina Thunderbolts när tidningen helt enkelt bytte namn till Dark Avengers (där Skaar finns med) Till sin hjälp får han fenomenala Carlo Pagulayan (Planet Hulk) samt Wellington Alves (Nova). Ytterligare ett plus i kanten är att Marvel nu tillsammans med Captain Marvel ger ut två tidningar med en stark kvinna i huvudrollen.

Det ser med andra ord fortfarande ganska ljust ut för 50-åringen Hulk/Bruce Banner och hans familj av Hulkar och jag avslutar med min favoritfras från Stan Lees tid med vår smaragdgröne vän: To Be Hulkinued!

Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Hulk #1-5 – På iPad

lördag 12 februari, kl 20:01 av 2 kommentarer

Hulk03Vi rullar på med recensioner av serier som jag köpt för iPad:en på Marvels måndagsrea (varje måndag så säljer ComiXology en eller ett par Marvel-titlar till halva priset), och idag så är det dags för Hulk #1-5. För den som inte hängt med i alla Hulk-svängar så skjutsades Hulk ut i rymden av en samling superhjältar (Planet Hulk), och så kom han tillbaka argare än någonsin, spöade alla och ödelade Manhattan (World War Hulk). Efter det så kollapsade Bruce Banner, titeln Incredible Hulk blev till Incredible Hercules (mer om den framöver) och Jeph Loeb tog över Hulk i en ny titel, helt enkelt kallad Hulk.

Handling: Någon har mördat Hulks gamla nemesis Abomination, och den huvudmisstänkte är inte helt otippat Hulk. Det underliga är att Hulk, eller rättare sagt Bruce Banner, varit inlåst av S.H.I.E.L.D. sedan han kollapsade i slutet av World War Hulk. Det finns även vittnen som pratar om en  Hulk som skiftar betydligt mer i rött, och parallellt med allt det här så dyker det upp någon som påminner en hel del om en blå variant av Abomination…

Det bra: Jeph Loeb serverar här en slugfest som aldrig sparar på krutet, och det är fullt ös medvetslös rakt in i kaklet från början till slut. Dum action kan man säga, och det är både på gott och ont. Spontant så funkar den här tappningen av Hulk bäst som bakisunderhållning när man inte orkar tänka ordentligt, och den som gillar en massa knytnävsslagsmål mixat med lite slapstick kan nog tycka det här är riktigt bra.

Det mindre bra: Låt mig ge ett konkret exempel på när Jeph Loebs Hulk är riktigt dålig: I en fight mellan den röde Hulk och Thor så tar Hulk (eller Rulk som han nu kallas) tag i Thors hammare, hoppar ur jordens atmosfär, rycker Mjolnir ur Thors hand, flyger till månen, spöar Thor och hoppar tillbaka till jorden. Serien är bitvis så obalanserad och överdriven att det mest känns irriterande, och för min del så känns det nästan som att Loeb med flit försöker göra Hulk till en oseriös och komiskt låtsasbrutal (alla som slåss med varandra är i stort sett osårbara) dussinserie. Utöver det så tycker jag personligen att det är en dålig idé från första början att introducera en ny tillika röd Hulk. 

Slutsats: Hulk #1-5 är lättsmält och smådum underhållning som funkar ok om man är på det humöret, men för min del så känns Loebs Hulk både oseriös och faktiskt rätt överflödig.

red_hulk_thor

Manus: Jeph Loeb
Illustration: Ed McGuinness
Förlag: Marvel
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Historien om förlaget som knockade Hulk

fredag 1 oktober, kl 15:47 av 6 kommentarer

Christian Schremser är 35 år och har varit seriefantast så länge han kan minnas. Som ni kanske gissat så har superhjälteserier i allmänhet och Hulk i
synnerhet en alldeles speciell plats i hans hjärta men han gillar även serier som Lone Wolf and Cub, Peter Bagges Hate och Brubakers Criminal. Samlar förutom serier på DVD-filmer och whisky. På hans blogg Bröd och skådespel, som för närvarande ligger i träda, bloggar han om musik, film, tv, datorspel och – förstås – serier. Han har medverkat som skribent på Level 7 samt ingår i redaktionen för Serieblaskan.

Att vara Hulkfantast och svensk är sannerligen ingen lätt uppgift. Då menar jag inte bara i nuläget, då svensk Marvelutgivning bara består av en ynka Spidermantidning, utan så har det varit de senaste 25 åren. Ända sedan 1984 då Semic (som Egmont hette då) tog över svensk Marvelutgivning, har Hulk behandlats på ett sätt som får mig att misstänka att självaste The Leader ligger bakom.

incredible-hulk-165När Atlantic Förlag gav ut Marvelserier så var Hulk ett av de stabilaste inslagen i utgivningen. Näst efter Spindelmannen, som började komma ut 1978, så var Hulk den mest långlivade satsningen och kom ut från 1980 fram till det att Semic tog över Marvelrättigheterna i september 1984. Under denna period publicerade man det mesta av det bästa ur amerikanska Incredible Hulk från cirka #150 till och med 293. Till skillnad från i Spindelmannen hoppade man inte heller fram och tillbaks i den amerikanska utgivningen utan publicerade materialet kronologiskt (med några få undantag, främst i utgivningen av de tidiga numren).

Fortsätt läsa Historien om förlaget som knockade Hulk

Skriv en kommentar
Allmänt

Hulk à la svensk 3D

onsdag 27 maj, kl 15:35 av 1 kommentar

Alltid kul med svenska talanger. Jag är imponerad av (och smått avundsjuk på) Jonas Thörnqvists 3D-version av Hulk. Kolla in hans galleri HÄR.

jonasthornqvist_hulk

jonasthornqvist_hulk_2
Klicka för större bilder.

Skriv en kommentar
Tävling

Dunkardags: Vinn Thing!

onsdag 8 april, kl 09:27 av 10 kommentarer

Tävlingen är avslutad, vinnaren kontaktas via e-post!

thing

Det enda du behöver göra är att skicka en kommentar eller ett mail med din motivering till vem som vinner en fight mellan Hulk och Wolverine. Du får själv välja vilka versioner av karaktärerna som möter varandra, så det kan alltså vara Savage Hulk mot 90-tals-Wolverine med benklor, eller den grå Hulk mot Wolverine à la Weapon X. Fyndigaste motiveringen vinner!

hulk_wolverine

Tävlingen pågår till och med onsdagen den 15 april.

Skriv en kommentar
Recensioner

Hulk: Abominable

onsdag 19 november, kl 17:24 av 0 kommentarer

TPB:n Abominable samlar #50-54 av The Incredible Hulk, och är en av de samlingar jag spontanköpte på vinst och förlust när jag rotade runt i utförsäljningslådan på Comics heaven i Gamla stan. Abominable är skriven av Bruce Jones, som jag aldrig hört talas om tidigare, och tecknad av Mike Deodato Jr, en av mina nuvarande favorittecknare, och i all korthet och något förenklat så får vi parallellt följa Bruce Banner/Hulk och Emil Blonsky/Abomination (du vet han som är med i senaste filmen, fast han är ryss i tecknad originalform) medan de båda manipuleras till konfrontation av en mystisk organisation. Allt slutar såklart med massförstörelse och en redig slugfest mellan två gröna bestar. Vägen fram till alla WHAAAM, CRUUUUUNCHHHH och SKRAKK är rätt långsam genom de första fyra numren, men det funkar riktigt bra som en rätt spännande upptakt till upplösningen i slutet. Det enda jag saknar är egentligen lite mer bakgrund kring vad som hänt med Bruce Banner och Hulk innan Abominable utspelar sig, men i det stora hela så fungerar storyn ändå helt ok som ett rätt fristående album. Abominable hade antagligen även funkat rätt bra som uppföljare till senaste Hulk-filmen, men det lär ju inte hända. Summa summarum, väl investerade 29,50.

Hulk: Abominable

Manus: Bruce Jones
Illustration: Mike Deodato
Tusch: Mike Deodato
Färgläggning: Studio F
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ultimate Wolverine vs. Hulk # 1 & 2

söndag 2 november, kl 22:08 av 2 kommentarer

Vad som från början skulle bli en miniserie i sex delar löpande varannan månad under 2006 stannade på grund av okända förseningar vid endast två nummer. Resterande fyra nummer skall enligt utsago släppas under 2008, men det känns tveksamt om det verkligen blir så. Hur som helst, de två nummer som släppts utspelar sig i mitten av Ultimates 2 och berättar vad Hulk har haft för sig efter att ha undkommit det dödsstraff (via atombomb) han dömdes till för att ha dödat 852 personer på Manhattan. Det visar sig att Nick Fury (Shields chef, som i Ultimate-version är en svart man med ögonlapp istället för en vit man med ögonlapp) listat ut att Hulk/Bruce Banner befinner sig i Tibet, och anlitar Wolverine för att ta sig dit och ta kål på den spontant mordiske psykopat som Hulk visat sig vara.

I stora drag är det det som hinner hända innan del två är slut, så det är fullt förståeligt att många tappat hoppet efter att ha blivit lämnade i sticket i snart två år med en gigantisk cliffhanger uppkörd i ansiktet (även om det är en cool sådan). Detta till trots, jag gillar det mesta med Ultimate Wolverine vs. Hulk, den är visuellt väldigt välgjord, och Ultimate-tolkningarna av Marvels karaktärer är, som de enligt mig oftast är, intressantare än sina ”vanliga” versioner. Det enda jag stör mig på (förutom det helt orimliga uppehållet) är att Hulk är så otroligt osympatisk – han mosar sin franska terapeut, biter ihjäl ett gäng irländska bönder, äter upp deras kor och har uppenbarligen lagt beslag på varenda könsmogen brud i Tibet. Svår kille att tycka om.

Så här slutar det:

Manus: Damon Lindelof
Illustration: Leinil Francis Yu
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...