Tintin i Kongo har varit i ropet de senaste åren och även tidigare enligt Björn Wahlbergs förord till den senaste svenska utgåvan. I Sverige var debatten som intensivast 2007. Bubblan 174 hade en artikel om albumet och kontroversen. Den 31 maj i år kommer en belgisk domstol att avgöra om Tintin i Kongo ska förbjudas i landet eller inte sedan en man med ursprung i DR Kongo krävt det. Så är det då något att bråka om att en 80-årig serie som speglar hur afrikaner betraktades på den tiden och därmed inte är värre än den första Tarzan-rullen med Johnny Weissmüller eller för den delen andra serier från samma tid?
Mitt svar blir på frågan blir: Ja. Dels är det givetvis problematiskt eftersom Tintin fortfarande är en oerhört populär serie som läses av barn. Dels var den belgiska kolonialismen särdeles grisig. En yngre generation bör inte vara okunnig om historien. Albumet i sig är sannolikt det sämsta Tintin-albumet. Jag läste om det nu i veckan för första gången på 20 år och slogs av hur uselt det är. Obefintlig handling, ointressanta karaktärer och rejält daterat. I motsats till de flesta Tintin-album som är fantastiska.
Vid Berlin-konferensen 1884 delade Europas ledare upp Afrika mellan sig. Den belgiske kungen Leopold II fick nuvarande Kongo. Idén till projektet fick han från den skrupelfrie Henry Stanley som omnämns i Tintin i Kongo. Officiellt angavs intressena i Kongo vara av filantropisk natur. Snart stod det dock klart att Leopold II och hans hejdukar endast var intresserade av rovdrift av det som de ansåg var kungens privata egendom. Rovdriften innebar att kongoleserna användes som slavar, de som motsatte sig stympades eller dödades. Efterhand nådde allt fler vittnesmål Europa och opinionen mot rovdriften blev till slut så stor att Leopold II blev tvungen att lämna över Kongo till belgiska staten. Mellan 1880-talet och 1920 reducerades Kongos befolkning från 20 miljoner till hälften. Belgarna fortsatte dock att missköta Kongo och när de väl fick ge Kongo självständighet 1959 fortsatte de aktivt att destabilisera landet och belgarna hade en central roll i Patrice Lumumbas, landets första president, avrättning 1960.
Om Tintin i Kongo istället hade utspelat sig i ett fiktivt land hade jag inte ens skrivit den här krönikan. Jag har inga problem med äldre serier som saluför en förlegad världsbild. De är en produkt av sin tid. Problemet med Tintin i Kongo är att albumet utspelar sig i ett verkligt land, ett land med ett brutalt förflutet och en brutal nutid. Jag tänker inte ge mig in i en diskussion om afrikanska länders problem idag generellt beror på kolonialismen eller ej. Men i fallet Kongo är det otvivelaktigt så att kolonialismen och dess efterverkningar påverkar Kongos invånare negativt än idag. Även om en del av problematiken lyfts upp i förordet skulle jag vilja ha en mer informativ text i albumet som ger både yngre och äldre läsare en korrekt bild av det Kongo som Tintin besökte för att visa upp kolonin för belgarna. En text som inte döljer det vidriga. Det är viktigt att albumet på ett korrekt sätt placeras i sitt historiska sammanhang. Något förbud vill jag inte se, det ska betydligt mer till innan jag accepterar att litteratur förbjuds. Men Tintin i Kongo är ingen oskyldig serie och det ska man inte blunda för.
Otroligt bra och insiktsfull krönika. Två tummar upp! 🙂
Jag läste det här albumet första gången som 8-åring. Det var det enda som biblioteket inte hade och jag blev glad när jag hittade det i ett gammal antikvariat. Men det kändes rätt uselt och märkligt redan då. När jag har läst om det på senare år har jag känt precis som du.
Tackar ödmjukast.
Hej,
nu är min avsikt inte att skapa beef mellan svenska seriebloggar. 🙂
Men, en liten fundering kring ditt sista stycke. Hade det rasistiska innehållet verkligen haft mindre sprängkraft om albumet utspelat sig i ett fiktivt land? Det hade väl ändå varit lättidentifierat som just ett afrikanskt land, och alla osjälvständiga naiva invånarna som afrikaner?
F.ö. så är omredigeringen till färgalbum ett sätt att ”fiktionalisera” Kongo, då alla referenser till Belgien och Kongo försvinner och ersätts med ett mer abstrakt ”Afrika”. Jag tycker inte att det förringar det rasistiska innehållet, snarare tvärtom. (Jag har skrivit om det här på serienytt.se).
Men som sagt, jag delar dina uppfattningar i övrigt, för visst är det ett tveksamt album som man som Tintinälskare måste förhålla sig till. Och det räcker inte bara att slå undan det med att det är ett barn av sin tid.
Väl mött! // Olle
Vi har lite olika utgångspunkter i våra texter. Mitt fokus är just DR Kongo och utan ett informativt förord bidrar Tintin i Kongo till en trivialisering av den belgiska kolonialismen.
Intressant att det skilde sig så mycket mellan originalet och den omtecknade versionen, det kände jag inte till.
Jag förstår inte varför jag glömde att rekommendera Kung Leopolds vålnad av Adam Hochshild, given läsning för den intresserade.