Isländska humorgänget Mid-Island har gjort en parodi på Kalle Anka och det för några år sedan så hypade danska dogma-konceptet. Skruvat och kul.
Författar arkiv
Kalle Anka som Dogma-film
Snygga omslag: Prophet #24
Jag gillade verkligen första numret av relanserade sci-fi serien Prophet. Brandon Graham står för manus och tecknar gör Simon Roy. Nu har Farel Dalrymple (lätt ett av serievärldens coolaste namn) tagit över tecknandet och det ser fortsatt bra ut om än inte lika bra som Simon Roys teckningar. Omslaget ovan är inte gjort av någon av dessa utan av Giannis Milonogiannis som debuterade med Old City Blues, utgiven av Archaia. Omslaget är ett av de snyggaste jag sett på väldigt, väldigt länge.
Vila i frid Kristiina
Idag förmedlade Serieteket det oerhört tragiska beskedet att Kristiina Kolehmainen gått bort allför tidigt. Som grundare av Serieteket och ansvarig för spx har hon gjort ett fantastiskt jobb för seriernas ställning. Jag har bara träffat henne kort vid ett par tillfällen men fick samma intryck varje gång, vänlig, glad och med en stor passion för serier. Seriesverige känns tomt idag. Vila i frid Kristiina.
Trailer: Marsupilami
Fransoserna har haft stora framgångar med Asterix-filmerna det senaste decenniet och nu är det dags för en annan fransk serieikon: Marsupilami. Filmens franska originaltitel är Sur la piste du Marsupilami. Jag har inte hittat något om en svensk biopremiär men den kommer säkert på dvd/blue ray vad det lider. På ärevördiga Pathés engelska hemsida finns en textad trailer för den som vill ha det. Jag kan inte säga att jag känner något större pepp men det lär bli succé i Frankrike iaf.
Jimmy Wallin & Johan Kimrin (Apart förlag)
Som en tjuvstart på vårt treårsfirande kommer en intervju med två tredjedelar av Apart förlag, Jimmy Wallin och Johan Kimrin. Utöver dessa två är Albumförlagets Jonas Anderson med.
Hur kom ni i kontakt med varandra och hur uppstod idén till Apart förlag?
JK: Jimmy träffade jag, ganska sent med tanke på omständigheterna, när han hade en workshop på Serieskolan i Malmö och bad mig och Germund von Wowern komma dit och bedöma studenternas arbeten. Jonas kontaktade jag när jag fick höra att han startat Albumförlaget som gav ut fransk/belgiska seriealbum på svenska. Jag sa att om han behövde hjälp med något ställde jag gärna upp i den mån jag kunde.
JW: Det första vi tre gjorde tillsammans var ju egentligen Albumförlagets utgåva av Launfest från Troy. Johan och jag delade studio när han satt med textningen av albumet. Eftersom det albumet innehöll en hel del franska ljudeffekter uppstod det ett problem med översättningen. Plötsligt satt jag och retuscherade för att få in svenska ljud istället. Ungefär så som jag gör med The Walking Dead nu. Jag och Johan bollade idéer i ett helt år innan det blev dags att slå slag i saken.
JK: Jimmy och jag har många idéer, men utan Jonas hade det inte varit genomförbart. Han är mest realistisk av oss för det mesta. Men hur han har lyckats driva Albumförlaget, med tanke på hur mycket jobb det är med ett förlag, övergår mitt förstånd. Men jag är glad att han gör det. Utan honom hade jag aldrig fått läsa Zorn & Dirna eller Viktor Kasparsson, till exempel.
Vila i frid Jean Giraud/Moebius
Igår gick en av de största serieskaparna genom tiderna bort och det är därför på sin plats att minnas och hylla den magiske Jean Giraud alias Moebius. Jean Henri Gaston Giraud föddes den 8 maj i Nogent-sur-Marne, en förort till Paris. Han började vid 16-års ålder på skolan Arts Appliqués och gjorde sin debut som tecknare vid 18-års ålder med västernserien Frank et Jeremie som gick i tidningen Far West. Han gjorde sedan sin militärtjänst i Algeriet och vid återkomsten till Frankrike blev han assistent åt legendariske Jijé på dennes västernserie Jerry Spring. 1962 lanserade Jijé och Jean-Michel Charlier en ny serie med titeln Fort Navajo. Halvvägs in i albumet på tog Giraud över tecknandet från Jijé. Serien bytte sedan namn till Blueberry efter den populäre huvudkaraktären löjtnant Blueberry. Här i Sverige gick Blueberry under många år i Fantomen och var populär hos de flesta och det är följaktligen för den som Giraud är mest förknippad med i Sverige. Giraud arbetade på Blueberry fram till 1974 parallellt med flera andra serier som även de gick i legendariska tidningen Pilote. I samband med Blueberry och de andra serierna i Pilote använde han sig av förkortningen Gir.
Kamandis värld
Det kan aldrig bli för mycket Kamandi! Anders har länkat till den tidigare men den tål att uppmärksammas igen. Jack Kirbys fantastiska karta över Kamandis värld (eller snarare alla muterade djurs värld) skulle jag gärna hänga upp på väggen. DC borde sälja affischer med den som motiv.
Lanfeust från Troy 2: Thanos- avfällingen
Handling m.m: Lanfeust från Troy har visat sig besitta en mängd magiska krafter, normalt har varje människa en. Tillsammans med den vise Nikoledes, dennes döttrar och ett troll har Lanfeust begett sig till Eckmül där Eckmüls vise ska titta på hans krafter som verkar ha en koppling till det mytiska djuret magohammoten. När det visar sig att Lanfeust faktiskt besitter krafter kopplade till magohammoten antas han som elev vid konservatoriet, övervakad av de tre vise. Lugnet (förutom att trollet Hebus gått bärsärk i Eckmül) tar slut när det visar sig att Nikoledes och hans döttrar tagits till fånga av piraten Thanos som liksom Lanfeust besitter magiska krafter utöver det vanliga. Lanfeust störtar givetvis huvudstupa efter honom eftersom han är förälskad i den väna Cian.
Trés bien: Didier Tarquin fortsätter att leverera fina mainstreamfantasyteckningar (dagens längsta ord!) med fantasifulla miljöer och djur och fet action. Matteo Livis färgsättning är också fin, lagom nedtonad som den är. Nedtonat kan man å andra sidan inte säga att Scott Arlestons manus är. Det är full fart utan större betänkligheter och rejält skruvat. Fläskig fransk mainstreamfantasy av fint märke. Har du saknat ett substitut för Roxanna ger Lanfeust från Troy lindring åt längtan. De tre vise och piratkaptenen bidrar med lite roligare karaktärer till de i övrigt (med undantag av Cixi och Hebus) träiga huvudkaraktärerna och samspelet alla inblandade emellan blir nog bara bättre framöver.
Inte så trés bien: Jag antar att Lanfeust från Troy även ska vara rolig men de råbarkade skämten går inte riktigt hem hos mig. Men så är inte heller finlir något man hittar i denna serie. Att Lanfeust är så trist och att bigalleriet inte riktigt har satt sig gör att det är svårt att bry sig så mycket om de inblandade. Det är djuroffer och en hel del annat splatter som kombinerat med lite tortyr i slutet gör att det här inte är en serie för barn. Personligen tycker jag inte att äckelvåldet tillför något.
Récapitulation (för den som inte orkar läsa hela): Fläskig action utan att alltför många hjärnceller som bjuder på bra fantasyunderhållningt tack vare bra teckningar och manus. Lanfeust från Troy kommer jag att följa även framöver.
Illustration: Didier Tarquin
Färgläggning: Matteo Livi
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3+/5
Skottie Youngs Avengers vs X-Men
Skottie Youngs omslagsvariant till kommande spektaklet Avengers vs X-Men. Tidningen finns att förhandsbeställa från Midtown Comics som är enda butiken som har numret med Skottie Youngs omslag. Suveränt omslag om du frågar mig. Jag hoppas på en poster framöver.
Seriekonst: Lösgodis
I konstant ström av teckningar från olika serieskapare och andra har jag plockat ut några godbitar:
Valentines Day med karaktärer från Scott Pilgrim av Bryan Lee O’Malley
Minutemen av Darwyn Cooke
Bone av Skottie Young
Star Wars av Frank Quitely
X-Men av Rogan Josh
Kamandi av Tom Fowler








