Oj, detta hade jag missat. En dokumentär i långfilmsformat om Stan ”the Man” Lee. Med en hel del intressanta namn som Joe Simon, Frank Miller, Todd McFarlane, John Romita Sr och Jim Lee. Och några märkliga som Paris Hilton och Ringo Starr. För er som är intresserade finns en officiell webbplats.
Arkiv för kategorin ‘Film’
True Believer: The Stan Lee Documentary
Watchmen Director’s Cut
Äntligen har jag fått se den förlängda versionen av Zack Snyders Watchmen. Med sina extra 24 minuter gör det en redan rätt maffig film ännu maffigare. Eftersom det var några månader sedan jag såg filmen på bio och jag inte till hundra procent kommer ihåg alla filmens scener är det lite svårt att redogöra exakt för allt som är nytt i Director’s Cut. Extramaterialet består till stor del av en mängd förlängda scener, vissa mer och vissa mindre, samt ett antal längre helt nya scener. Allt som allt ger det en betydligt djupare bild av både karaktärer och av själva berättelsen. Mycket av extramaterial är dessutom små detaljer som läsare av serien kommer att uppskatta. Personligen tyckte jag att det fanns några scener i bioversionen som verkligen saknades. Några av dem finns glädjande med i Director’s Cut.
Något som är rätt vanligt med Director’s Cuts är att det nya materialet ofta känns lite inklippt i efterhand och att det inte riktigt följer filmens rytm. Så är inte fallet med Watchmen. Många av de förlängda scenerna känns helt naturliga och det märks att Snyder varit tvungen att klippa i dem bara för att få ner filmens längd i bioversionen — inte för att det inte passat in i den slutgiltiga klippningen. Filmen känns därför verkligen som regissörens ursprungliga vision av filmen och inte bara ett sätt att casha in på fans som vill betala för att får se en längre film.
En av de scener jag saknat mest är den är den gamle Nite Owl, Hollis Mason, misshandlas till döds av gänget Knot Tops, och den efterkommande barscenen på Happy Harry’s där Rorschach och den nye Nite Owl letar ledtrådar och där Nite Owl när han får reda på Hollis Masons död, får ett sammanbrott och misshandlar en helt oskyldig Knot Top som hämnd. En annan viktig scen är samtalet mellan The Comedian och Silk Spectre där det antyds att Edward Blake är Laurie Juspeczyk far. En otroligt stark scen i serien som faktiskt funkar ännu bättre i filmen. Sammantaget gör dessa två scener och alla mindre förlängda scener Watchmen Director’s Cut till en betydligt bättre film än bioversionen. Det är ett givet köp om du tyckte om filmen, och definitivt om du läst och tyckt om serien.
Materialet på bonusskivan är däremot inte mycket att bli upphetsad över. Dels en ”dokumentär”, «The Phenomenon: The Comic That Changed Comics», om serien och dess betydelse för genren. Den känns otroligt urvattnad och lider av problemet att Alan Moore, som vägrar att ha något med filmen att göra, inte medverkar. De 11 Video Journals som finns på skivan har tidigare visats på nätet och tillför inte heller de något nytt. Utgåvan i sin helhet känns, utöver det fina 3D-omslaget, rätt budget. Inget kommentarsspår till filmen, ingen DTS-version av ljudspåret och inte särskilt påkostade interaktiva menyer ger ett lite billigt intryck. Men jag antar att vi kommer att få allt det där i den kommande Ultimate Collector’s Edition.
Observera att detta är en recension av den amerikanska utgåvan av Watchmen Director’s Cut. En svensk utgåva av Director’s Cut finns i dagsläget inte att köpa.
Vem är Whiplash egentligen?
Att Whiplash i Iron Man 2 (i form av Mickey Rourke) egentligen är en blandning av den första Crimson Dynamo Anton Vanko och Mark Scarlotti a.k.a. Whiplash/Blacklash är ju rätt välkänt. I filmen har han dock namnet Ivan Vanko. Inget konstigt med det. Att det stuvas om lite i filmversioner är helt normalt. Men jag blir inte klok på den nya miniserien Iron Man vs. Whiplash som kommer i november.
”Before he strikes in ”Iron Man 2,” meet the all-new, all-different, all-deadly Whiplash in this special in-continuity adventure! Who is Anton Vanko and why does he blame Tony Stark for the murder of thousands? For that matter, why does the United Nations?”
Nu är jag ingen expert på allt som hänt i Iron Man under åren så någon får gärna upplysa mig. För det här känns rätt snurrigt. Är inte den första Crimson Dynamo död? Är det inte Scarlotti som är Whiplash? Hur som helst är designen av den nya Whiplash av Marko Djurdjevic riktigt grym. Rykten går att det är så Rourke kommer att se ut i filmen i något sorts Mark II-läge. Inte mig emot.
20 minuter gratis Avatar på torsdag fredag
Kanske lite off-topic i nuläget, men jag är villig att sätta en slant på att James Camerons kommande scifi-epos(?) Avatar kommer att adapteras till en serietidning förr eller senare. Hur som helst, det är imponerande att de lyckats hålla locket på i typ tre år vid det här laget, så det ska bli otroligt spännande att få se 20 minuter av filmen på torsdag. Är du medlem i Bioklubben på SF så kan du också hämta ut gratisbiljetter till den här exklusiva förhandstitten (om det finns biljetter kvar nu då). Läs mer om Avatar-visningen hos SF.
![]()
The Walking Dead blir tv-serie
Idag damp det ner ett tips i redaktionens brevlåda. Sånt gillar vi och vill se mera av. /Film (via Variety) skrev igår att det finns planer att producera en tv-serie baserad på Robert Kirkmans zombieepos The Walking Dead. Den tilltänkte regissören ska enligt rykten vara Frank Darabont, mannen bakom fängelse-feel-good-filmer som The Shawshank Redemption och The Green Mile. Serien kommer att fokusera mer på mänskliga relationer och problem och mindre på zombies. Precis som det tecknade originalet. Vi får väl se om det blir något vettigt av det. Personlig tror jag att det kan funka riktigt bra att göra det i tv-formatet istället för vanlig spelfilm. Dels är marknaden rätt mättad vad gäller zombierullar. Sen funkade den brittiska tv-serien Dead Set otroligt bra i just det formatet. Läs hela artikeln på www.slashfilm.com. Stort tack till Ludvig för tipset.
Watchmen, Director’s Cut för 249:-
Director’s Cut-versionen av Watchmen finns att inhandla på svenska Swedisc.com för 249 kr inklusive frakt. Ett exemplar är på väg hem till mig i detta nu. Om vi har tur blir det alltså långfilm i helgen. Direktlänk.
Serierelaterade DVD/Blu-Ray-släpp
Idag släpps Watchmen på DVD och Blu-Ray. Just därför tänkte jag skriva lite om just denna och några andra kommande utgåvor av filmer baserade på serier.
Watchmen – 5 augusti.
Filmen kommer i tre utgåvor. En 1-disks DVD, en 2-disks Blu-Ray och en 3-disks Blu-Ray. DVD-version verkar bara innehålla själva filmen i bioversion (2 tim 35 min) plus dokumentären ”Mekanik: tekniken bakom den fantastiska serievärlden”. Blu-Ray-utgåvan är en förlängd version (2 tim 42 min) Blu-Ray-versionen kommer med en bonusskiva som innehåller ett antal dokumentärer och webbavsnitt (se mer efter hoppet). Till 3-disks-versionen följer dessutom den animerade filmen Tales of the Black Freighter med. Personligen tycker jag att alla dessa utgåvor känns rätt snåla med bonusmaterial. Särskilt att den förlängda versionen inte släpps på DVD. Men jag antar att vi så småningom får se en fläskigare utgåva liknande den amerikanska Ulitimate Collector’s Edition som tydligen kommer i december. Uppdaterat: Svenska Blu-Ray-versionen är alltså inte Directors Cut-versionen. Vill du se den långa versionen av Watchman får du beställa den amerikanska utgåvan. Den finns både som DVD och Blu-Ray.
Punisher War Zone – 19 augusti
Vi har tidigare skrivit om släppet av den ”nya” Punisher-filmen. Den hade biopremiär i USA i slutet av föra året och ett släpp i Sverige har verkligen dragit ut på tiden. Filmen släpps i 1-disks-version på både DVD och Blu-Ray. I skrivande stund finns inga uppgifter på extramaterial, men det lär väl antagligen blir rätt snålt med det eftersom det rör sig om endast en skiva. Förhoppningsvis blir det samma som finns med på den brittiska utgåvan (se mer efter hoppet).
X-men Origins: Wolverine – 14 oktober
Den här filmen får vänta ytterligare 2 månader på innan vi kan se den hemma i soffan. Filmen släpps i en 2-disks-utgåva på både DVD och Blu-Ray. Vad den andra bonusskivan innehåller är ännu inte klart. Filmen kommer med en Digital Copy, och förhoppningsvis är det inte det som är innehållet på bonusskivan. Den amerikanska utgåvan ryktas innehålla en hel del godbitar (ser mer efter hoppet). Förhoppningsvis får vi i alla fall se de olika alternativa sluten.
Om väst vs. öst i allmänhet och om Wolverine i synnerhet
Efter att ha läst en hel del kommentarer om de trailers som nyligen släppts för de kommande animeversionerna av Wolverine och Iron Man så började fundera lite. Jag blev uppriktigt förvånad över att väldigt många av de kommentarer jag läst (både här på Shazam och på Youtube) kretsar kring att Wolverine inte ser ut som han gör i serierna och att känslan är helt fel. Jag fattar inte! Är det många som förväntade sig att det skulle vara en rörlig version av Marvels Wolverine, där en sur 45-årig kanadensare med ugglefrisyr slåss mot Sabretoothe eller någon annan som är mer eller mindre immun mot oförstörbara klor? Om de hade velat göra en sådan film så hade Marvel antagligen valt att producera den själva istället för att välja att göra en anime av det.
Jag tror inte man ska förvänta sig klassiskt amerikanskt serieberättande i en animeversion av exempelvis Wolverine, då anime och västerländsk animerad film har två helt skiljda sätt att både berätta en historia och bygga en karaktär. Vidare så bör själva syftet med att lyfta ut en etablerad karaktär ur sin ursprungliga kontext inte vara att försöka göra exakt samma sak som redan gjorts i originalet, det bör istället vara att ta ett vinnande grundkoncept och se om det kan vidareutvecklas och fungera även i en annorlunda form. Det är exempelvis här som jag personligen tror att en anime-remake av Wolverine är en bra idé. Att sedan låta Wolverine vara en tonåring som slåss mot ninjor i feudala Japan istället för att vara en medelålders man som slåss mot ninjor i nutida Japan tycker jag bara är intressant, så länge de behåller det mest fundamentala (mördarklor och läkekrafter).
Angående skillnaderna mellan västerländska och asiatiska serier så är en av de större att de asiatiska, både inom manga och anime, inte sällan har ett större perspektiv på berättandet än vad exempelvis den ”vanlige” Marvel-läsaren kanske är van vid. Tid är en av de större skillnaderna, och här tycker jag faktiskt ofta att manga är bättre än amerikanska serier. Ta (min personliga favorit) Battle Angel Alita som exempel: I seriens början så är Alita relativt ung, skulle gissa på att hon är runt 14 år. Nu, efter cirka 20 samlingsvolymer, är hon i 30-årsåldern och har utvecklats en hel del sedan seriens start. Utöver det så är alla de som dött under resans gång (och det är en hel del) fortfarande döda. Jämför detta med vad som hänt med Wolverine genom hans otaliga äventyr samlade i hundratals volymer under senaste 35 åren. Inte särskilt mycket när man tänker efter. Nu kan man ju i och för sig försvara det med att säga att just Wolverine inte åldras tack vare sin läkeförmåga och så, men detsamma gäller för resten av X-Men och i princip för alla hjältar och skurkar hos Marvel. Det är ju dock inte helt statiskt hos Marvel, folk får ju trots allt barn ibland och exempevis Spiderman har väl iallafall åldrats 10 år sedan han fick sina superkrafter (för 47 år sedan).
Anledningarna till de här skillnaderna mellan västerländska och asiatiska serier tror jag är flera. En av de viktigare skillnaderna lär vara att exempelvis karaktären Wolverine ägs av ett företag, Marvel, medan karaktären Alita ägs av en enda person, Yukito Kishiro. Kishiro har med andra ord rätten och den artistiska friheten att göra vad som helst med Alita, medan Marvel sannolikt är rätt så restriktiva med att låta sina författare (som kommer och går) göra något alltför radikalt med enetablerad, väldigt populär och därmed pengadrivande karaktär (vilket var huvudanledningen till att flera av Marvels superstars i början av 90-talet valde att hoppa av och starta upp det självständiga bolaget Image Comics, men det är ett helt annat inlägg). En ytterligare anledning skulle kunna vara kontinuitetsproblem hos Marvel. Om Wolverine skulle åldras så skulle alla andra berörda karaktärer hos Marvel behöva åldras i samma takt, och det skulle nog bli rätt meckigt att försöka synka alla författare och illustratörer så att de har löpande koll på var alla befinner sig i livet vid ett visst tillfälle. Inte minst med tanke på allt tidsresande och hoppande i andra dimensioner som Marvel gillar att ägna sig åt.
Nu kanske det låter som att jag kritiserar Marvel och det amerikanska berättandet rätt hårt här, men vi ska inte glömma att jag varit ett fan av amerikanska superserier sedan mitten av 80-talet, och jag diggar dem fortfarande. Har även ett nästan lika långt förhållande till anime (Starzinger, Cobra, Rai Grottpojken etc.). Ett drömscenario för mig har länge varit en mix av amerikanska superhjältar och asiatiskt berättande, och i och med kommande Wolverine och Iron Man så kanske vi är ett steg närmare.
Värt att tillägga gällande alla klagomål på att Wolverine ser ut som en fjortis och att inget känns rätt här i världen: Wolverine-trailern är faktiskt inte menad för oss i väst, utan är riktad till marknaderna i sydöstra Asien (Japan, Sydkorea). Kanske inte så konstigt då att det inte funkar riktigt för många här. Avslutningsvis (äntligen), några ord från Warren Ellis som skriver manus för Wolverine à la anime angående den trailer som ingen förutom jag verkar gilla:
Note test animation: it’s intended to show off the style of the piece only. Nothing in here reflects the actual content, just the design and the aesthetic and the animation. The story itself will be loosely based on the WOLVERINE miniseries by Chris Claremont and Frank Miller from the early 1980s.
SDCC: Teaser för Anime Wolverine och Iron Man
Här kommer teasern för Warren Ellis’ animeversion av Wolverine som visats på SDCC. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, Det ser ju fränt ut, men det känns ändå inte riktigt rätt. Kan inte riktigt säga varför.
Iron Man känns bättre. Men jag är ändå inte helt såld. Överlag har jag alltid haft det lite svårt med Marvels animerade versioner av sina karaktärer. Kanske är det därför.
Why Are Movie Threequels Always So Terrible?
X-Men 3: Sög.
Alien 3: Sög.
Spiderman 3: Sög.
Men varför är det så att den tredje filmen ofta är så pass dålig att man mest bara vill resa tillbaka i tiden och låta bli att se den överhuvudtaget? io9 har ett helt gäng troliga förklaringar.






