Apornas planet är som jag skrev tidigare en favorit, hela konceptet är suveränt. Därför var peppen rejäl inför The Rise of the Planet of the Apes som begåvats med den något skumma svenska titeln Apornas planet: (r)Evolution. Jag har nog inte varit så peppad inför en film på bio sedan tredje Sagan om ringen-filmen. Min pepp var befogad för filmen är riktigt bra.
Filmen tar vid efter serieprequeln (i stort sett iaf). Will Rodman (James Franco) är en ung och snygg forskare som arbetar för att finna botemedlet mot Alzheimers. Hans personliga drivkraft är att hans far, som han fortfarande bor tillsammans med, drabbats av Alzheimers. I sitt arbete på osympatiska läkemedelsföretaget GenSys använder han sig av försök på apor. Aporna som utsätts för medlet ALZ112 uppvisar en kraftigt ökad intelligens och Will tror sig ha funnit botemedlet mot Alzheimers. Under den viktiga presentationen av undermedlet löper dock försöksapan Bright Eyes amok och hela projektet läggs på is. Det visar sig att Bright Eyes löpte amok eftersom hon ville skydda sin bebis som Will efter viss tvekan tar hand om. Will fortsätter dock att experimentera och injicerar sin sjuke far med ALZ112 och fadern tillfrisknar därefter på ett närmat mirakulöst sätt. Lille Ceasar blir allt större och uppvisar en intelligens som vida överstiger en människa i samma ålder. Sedan Ceasar skadat sig så besöker Will den vackra veterinären Caroline Aranha (Frieda Pinto) på zoo och hon fattar genast tyckte för den unge och snygge forskaren, att han ägnar sig åt djurförsök verkar inte bekomma henne men kärleken är ju blind och dessutom är hon fascinerad av Ceasar. Allt är dock inte solsken, faderns alzheimer återkommer med full kraft och Cesar attackerar en granne som skällt ut Wills far sedan han kvaddat hans Mustang. Ceasar placeras därför på ett aphärbärge där han ska få det bra. Tyvärr så skiter de som driver det i aporna och en av skötarna är dessutom en riktig aphatare (den här gången kommer du inte undan Draco!). Ceasar iakttar innan han tar över men han blir frustrerad när han inser hur korkade aporna är så han tar sig till Wills hus och stjäl lite ALZ112 och utsätter de andra aporna för det. Å så börjar revolutionen. Som om nu inte det vore nog har Will fått förnyat förtroende att fortsätta utveckla ALZ112 som blir ALZ113, det verkar dock ha allvarliga biverkningar på människor men Wills girige chef väljer ändå att fortsätta. Sedan blir det full fart med apor på uppgång.
Fortsätt läsa Apornas planet: (r)Evolution
Säkerligen är det många Shazamläsare som otåligt inväntar Captain America: The First Avenger som har svensk premiär på fredag. Efter en pressvisning förra torsdagen kan jag garantera er att det är värt väntan, men mer om den nya filmen senare. Som ni säkert känner till är inte det här första gången som frihetens förkämpe lyser upp biodukarna. Såhär dagarna innan premiären kommer jag presentera ett par nedslag i Caps filmhistoria. Min vana trogen går jag kronologiskt tillväga vilket för oss till 1944 då den första filmen som bar titeln Captain America hade premiär.
Alla gillar väl apor? För en tid sedan recenserade jag det 
