Inlägg taggade ‘Daniel Acuña’

Recensioner

5x Remender: Uncanny Avengers, Vol. 3: Ragnarok Now

fredag 1 augusti, kl 11:43 av 0 kommentarer

3468818-14aI en avlägsen framtid kommer Red Skull ta över världen och skicka alla mutanter till koncentrationsläger. Detta har Apokalypsens tvillingar, Uriel och Eimin, sett och upplevt med egna ögon under sin ”uppfostran” av den tidsresande Kang The Conqueror, allt för att tjäna hans egna syften. Vad Kang inte räknat med är att tvillingarna har skaffat sig egna planer för världsordningen som de nu kan genomföra med hjälp av Kangs tidskrafter och lärdomar. De tänker rädda hela mutantrasen genom att skicka iväg dem i Apokalypsens ark långt ut i rymden till en himlakropp, Planet X, där de kan leva utan att behöva bekymra sig om Homo sapiens grymheter. Allt detta verkar ganska komplicerat att genomföra men tvillingarna har ett ess i rockärmen – Scarlet Witch – vars enorma krafter lämpar sig väl för ändamålet. Spelet kan börja och framtiden för våra hjältar och även vår jord ser allt annat än ljus ut.

Fortsätt läsa 5x Remender: Uncanny Avengers, Vol. 3: Ragnarok Now

Manus: Rick Remender
Illustration: Salvador Larroca, Daniel Acuña, Steve McNiven
Färgläggning: Frank Martin, Laura Martin
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Uncanny Avengers #5-11

måndag 26 maj, kl 16:49 av 1 kommentar

3504558-05aUriel och Eimin, tvillingbarn till den förvrängde X-mannen Archangel, arvtagare till Apocalypses tron samt skyddslingar till den tidsresande marodören Kang anländer till vår värld och sprider död och förintelse i sin väg.

Captain America och hans Avengers Unity Squad, bestående av både mutanter och människor, ger sig ut på jakt men när tvillingarna avslöjar vad Wolverine och hans team Uncanny X-Force gjort med deras far och ett barn som också var arvtagare till Apocalypses tron utesluter Cap Wolverine från Avengers, vilket får till följd att teamet splittras.

Medan de två grupperingarna söker efter tvillingarna passar dessa på att skaffa sig sina egna fyra ryttare till Apokalypsen, återupplivade nära och kära till både Avengers och X-Men. Hur ska detta sluta?

Fortsätt läsa Uncanny Avengers #5-11

Manus: Rick Remender
Illustration: Olivier Coipel, Daniel Acuña, Adam Kubert
Färgläggning: Laura Martin (#5), Frank Martin (#8AU)
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

New Avengers: ett retrospektiv (del 4)

söndag 5 september, kl 14:43 av 1 kommentar

Kort repetition: med anledning av den nyligen temade relaunchen av Bendis genredefinierande team book New Avengers har jag gjort ett retrospektiv över sagda tidning 2005-2010. Det här är fjärde och avslutande delen, men det finns en del 1, del 2 och del 3 också. Vi kastar oss direkt över de fyra avslutande delarna av Bendis kanske största mainstreamsuccé:

NAPowerPower (samlar #48-50 + Secret Invasion: Dark Reign one-shot)

Kalla mig gnällig, kalla mig klyschig, men man kan inte uttrycka det på något annat sätt: det är här utförsbacken börjar. I story arcen Power (den första som utspelar sig under Dark Reign) tappar New Avengers fart, angelägenhet och allmän manuskvalitet. Främst är problemet att Bendis börjar bli för kär i sin egen dialog. Länge var det en styrka och ett överraskande grepp att New Avengers innehöll såpass mycket prat, vilket jag nämnt tidigare – men här är inte dialogen rapp eller intressant längre. Dessutom måste mycket prat ägnas åt exposition eftersom New Avengers nu är indragna i en massa händelser som för sin förklaring och upplösning i andra titlar (främst Dark Avengers). T ex kunde lätt snacket i New Avengers nya högkvarter i #48 ha kunnat skäras ned med tre-fyra sidor. Clint Barton/Hawkeye/Ronin/Vad han nu kallas den här veckan är arg på Norman Osborn minst en sida i varje nummer, vilket snabbt blir tröttsamt. Dessutom undrar man vad Norman Osborn särskilt gjort Clint Barton? Spindelmannen borde ha betydligt större skäl att ogilla Osborn, men det håller han märkligt nog inne med i Power. Det stora problemet här är just att persongalleriet blivit för stort och för likartat – det är ingen direkt funktionell skillnad på t ex Clint Barton och Iron Fist, på Mockingbird och Ms Marvel, eftersom de alla pratar ungefär likadant. Det är som om Bendis gett upp det som länge varit hans kännemärke, förmågan att låta en figurs karaktär komma till uttryck i dialogen.

Fortsätt läsa New Avengers: ett retrospektiv (del 4)

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Billy Tan, Chris Bachalo, Tim Townsend, Antonio Fabela, Stuart Immonen, Daniel Acuña, Bryan Hitch, Mike McKone
Tusch: Matt Banning, Wade von Grawbadger, Butch Guice, Andrew Currie, Karl Story
Färgläggning: Justin Ponsor, Paul Mounts, Dave McCaig
Förlag: Marvel
Skriv en kommentar
Recensioner

Black Widow #1

lördag 1 maj, kl 06:49 av 1 kommentar

bw1_superSpioneri är hett i Marvels universum just nu. Ed Brubaker har utlovat spionaction i kommande Secret Avengers, Jonathan Hickman förnyar genren i S.H.I.E.L.D (entusiastiskt recenserad av Johan här) och Marjorie Liu och Daniel Acuña sitter vid rodret på nya Black Widow. Liu är etablerad författare i romantikgenren som har skrivit ett tiotal böcker, bland annat också en roman om X-men. Det var X-men-uppdraget som ledde vidare till mer arbete för Marvel, först som medförfattare på Dark Wolverine och nu egna nya serien Black Widow. Daniel Acuña är spanjor, välkänd Euroserieskapare (han slog igenom med bisarra Claus & Simon vid 22 års ålder) som också jobbat för både DC och Marvel.

Det som till en början står ut med Black Widow är Daniel Acuñas slickat proffsiga illustrationer (Acuña har också färglagt) med tonvikt på action och fräsiga miljöer – det här är spioneri a la James Bond och Mission: Impossible, inte John Le Carré, 100 mil från betydligt kärvare Sleeper (i mitt tycke den bästa spion/superhjälteblandningen från senare år). Och det kan ju vara gott så. Men allteftersom jag läser tycker jag att Acuñas personer blir stelare och stelare, deras ansiktsuttryck märkligt opassande – Natasha Romanova ler när hon borde vara sur och snörper på munnen när hon borde vara glad (eller åtminstone avslappnad). Bucky Barnes (som tydligen är Black Widows pojkvän nu, där ser man) ser ut som en fotomodell gjuten i plast och Wolverine (som gästspelar tillsammans med Iron Man) har en lika plastig grimas fastopererad i ansiktet. Jag är tveksam. Fast Acuña hanterar i alla fall action bra, och Lius creepy sjukhussekvens lyckas han fånga fint, så kanske illustrationerna skärper till sig framöver?

Fortsätt läsa Black Widow #1

Manus: Marjorie Liu
Illustration: Daniel Acuña
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

New Avengers #61

onsdag 10 februari, kl 11:59 av 5 kommentarer

Precis som Jonas skriver har det varit på tok för lite superhjältar här på Shazam.se den senaste tiden. Jag drar mitt strå till stacken och följer upp Jonas intressanta recension av de senaste två numren av Dark Avengers med en titt på senaste New Avengers, en annan nyckeltitel i Siege-crossovern som pågår i flera Marvel-tidningar just nu.

NewAvengers61Steve Rogers är tillbaka (ni som trodde att han var död på riktigt är välkomna att flytta tillbaka till planeten Jorden när ni vill) och han är sur. Det har han efter #61 av New Avengers ännu mer anledning att vara eftersom The Hood och hans gäng av B/C-liste-superskurkar har fått en (inte så) liten kraftförhöjning av Loki, och använder den extra kraften till att en gång för alla jaga upp och spöa ned New Avengers. I det här numret ser vi Living Laser och The Corruptor ta sig an Captain America * 2 (Steve Rogers och Bucky, den senare Erstaz-Cap medan Steve varit död) och Mandrill och Griffin öppnar en burk stryk åt Spider-Man och Spider-Woman.

Bendis, som gått på tomgång rätt mycket under de senaste årens mega-events, hittar här lite av den gnista han en gång hade som välrenommérad indie-kreatör. Dialogen tar sig upp ur självparodi-träsket flera gånger, särskilt i det puttenuttiga mötet mellan Spider-Man och Spider-Woman. Även skurkarna får en del schyssta repliker, inte minst The Corruptors sinistra gloating-monolog på s 10 och Mandrills patetiskt verklighetsfrämmande snack om att nå superkurkarnas big time på s 20.

Actionscenerna – och New Avengers har länge varit som en enda lång actionscen då och då varvat med gräl i konstellationerna Jessica Jones/Luke Cage och Mockingbird/Ronin – är fläskiga och man anar att Bendis bygger upp mot nåt alldeles extra som final på Siege. Immonen, Acuna och von Grawbadger gör ett bra jobb och det är kul att återse ett par mer obskyra figurer ur Marvels skurkgalleri tecknade av moderna pennor – särskilt The Corruptor och Mandrill gör sig bra under Immonens respektive Acunas pennor.

New Avengers är i sina bästa stunder – som här – ren hjärndöd popcornaction. Och det menar jag som en stor komplimang.

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Stuart Immonen, Daniel Acuna
Tusch: Wade von Grawbadger
Färgläggning: Dave McCaig
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

X-men: Legacy #228

onsdag 28 oktober, kl 23:05 av 0 kommentarer

x-men_legacy_228_coverMike Careys X-men: Legacy är en av de få x-titlar som varit bra det senaste året. Tillsammans med X-force skriven av Craig Kyle och Christopher Yost, och Astonishing X-men av Warren Ellis har Carey gjort det författarna till många andra x-titlar misslyckats med — han har levererat bra historier. Tidigare har Legacy kretsat kring Professor Xaviers sökande efter sitt förflutna. Xavier drabbades av livshotande hjärnskador när han vådasköts i huvudet av Bishop i slutet av Messiah Complex för några år sedan. Det ledde till att han förlorade minnet, och under de senaste två åren har Xavier rest runt och sökt pusselbitarna för återskapa sitt trasade psyke.

Sedan nummer 226 har Xavier bytts ut och Legacy är istället en titel som fokuserar på karaktären Rouge och hennes on-off-pojkvän Gambit. Det känns som en fräsch förändring. För trots att run:en med Xavier har varit bra, så kändes det nödvändigt. Berättelsen om hans minnesförlust hade inte kunnat dragits ut mer än de 18 nummer den pågått i utan att den börjat bli tjatig. Bra av Carey att inse när förändring måste ske.

Det här är inte den enda förändringen som gjorts. Scott Eaton som tecknat merparten av serien har lämnat för att jobba med Wolverine: Origins. Istället har Daniel Acuña tagit över illustratörsjobbet. Jag har tidigare haft svårt för Acuñas målade och lite barnsliga stil. Men, i det här numret funkar han mycket bättre än i de saker jag sett av honom tidigare.

x-men_legacy_228_2x-men_legacy_228_3x-men_legacy_228_4

Storyn, Devil At The Crossroads Part 2, är en skräckbetonad historia och utspelar sig dels en bisarr mardrömsliknande dimension, och dels i vår egen värld. Det märks att Acuña tuffat till sin stil för att passa detta. Resultatet ser riktigt bra ut. Men han har även höjt sin kvalitet rent allmänt. Acuña kan säkert bli intressant att hålla ögonen på framöver. Det här numret är en fortsättning på den arc som startades i X-men: Legacy Annual #1, och handlar om Emplate, den vampyrliknande mutanten med gasmasken — känd från gamla Generation X. Jag får faktiskt lite vibbar av tidig Sandman när jag läser detta. Miljöer och tonalitet påminner en del om det första albumet Preludes & Nocturnes från 1989. Vilket så klart är ett bra betyg. Det är med förväntan som jag ser fram emot de två kommande delarna i Devil At The Crossroads.

Manus: Mike Carey
Illustration: Daniel Acuña
Förlag: Marvel
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...