Inlägg taggade ‘Richard Corben’

Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

söndag 19 maj, kl 21:56 av 0 kommentarer

Återigen slut på en vecka och här kommer några av mina favoriter från veckans skörd av härliga omslag.

FABL_Cv129_59c4e

Fables #129

Okej, man vill verkligen inte vara i Snow Whites skor. Kusligt läskigt av Joao Ruas.

prv16468_cov

The Bionic Man #20

Mike Mayhews omslag är inget för höjdrädda.

prv16472_pg1

prv16472_cov

The Shadow #13

Dynamite Entertainment bjuder på två asgrymma omslag till samma nummer av The Shadow. Först ut Alex Ross tätt följd av favoriten Francesco Francavilla.

 

prv16410_cov

Edgar Allan Poe´s The Fall of The House of Usher #1

Ett djupt olustigt och obehagligt omslag signerat mästaren Richard Corben.

Skriv en kommentar
I fokus

Halloween 2012: Fem omistliga skräckvolymer

onsdag 24 oktober, kl 09:16 av 2 kommentarer
Illustration: Virgil Finlay

Illustration: Virgil Finlay

Halloween är den högtid jag ser mest fram emot att fira, utöver min egen födelsedag, varje år. Nu är det en dryg vecka kvar och ett bra sätt att välkomna spöksäsongen är givetvis att läsa någon av de fantastiska skräckserier som kommit ut det senaste året. Först ut är…

creepy-presents-richard-corben-coverCreepy Presents Richard Corben (Dark Horse Comics)
Få seriekonstnärer har uppvisat en sådan talang för att avbilda såväl utblommande skönhet som skräck och förruttnelse som Corben. Ibland, som på omslaget här bredvid, kombinerar han dessa talanger i en och samma figur med ett resultat som väcker motstridiga känslor hos betraktaren. I Dark Horses korpulenta volym hittar du allt som Corben under 70-talet tecknade för Warren Publishings magasin Creepy och Eerie, men i vanlig god ordning har Uncle Creepy tagit åt sig hela äran och knipit titeln. Det är mer än 300 sidor fyllda av de tre oheliga b:na: Blod, Bröst och Bestar. Klassiska samarbeten med Doug Moench och andra radas upp vid sidan av helsidesillustrationer och omslag. Dessutom ett fylligt förord av José Villarubia som sätter Corbens bidrag till seriekonsten i ett bredare perspektiv. Fråga inte, köp bara!

DarkCountry

Dark Country (Raw Studios)
Thomas Jane har jag gillat sedan beatnikrullen The Last Time I Committed Suicide (Stephen Kay, 1997) och varit ett stort fan av sedan ogint utskällda The Punisher (Jonathan Hensleigh, 2004). Att han gillar serier är inte direkt en hemlighet vilket gör att detta projekt känns helt naturligt. Filmen som Jane gjorde 2009 passerade mig tyvärr obemärkt förbi då filmbolaget i elfte timmen bestämde sig för att inte ge den biodistribution i 3D som det ursprungligen var tänkt. Istället smögs den ut på dvd och via filmfestivaler. Här tolkas originalnovellen av Tab Murphy och filmen visuellt av skrapkartongsmästaren Thomas Ott och allt klaffar perfekt. Noirstämningen är tät i historien om ett nygift, rusigt par vars smekmånad tvärt förbyts i en mardröm efter en olycka på en ödslig väg i öknen. Som ett extra grymt avsnitt av Twilight Zone får man en mardrömsloop serverad av sällan skådat slag. Slutet är en rejäl spark i solar plexus.

Som om det inte vore nog är volymen tryfferad med Murphys text och mängder av material kring skapandet av filmen. Blir nog till att skaffa den sistnämnda per omgående också.

Devil does not jestAbe Sapien Volume 2: The Devil Does Not Jest and Other Stories (Dark Horse Comics)
Jag är pinsamt medveten om att jag i år helt tappat bollen vad det gäller bevakningen av mina favoriter i Hellboygänget. Mike Mignola, John Arcudi och deras växande stall av fantastiska tecknare har fullkomligt pumpat ut serier med genomgående hög kvalitet vilket gör att malören svider ännu lite mer. Hur som helst så släpptes i april denna samling med diverse one/two shots med allas vår gälmannafavorit Abe Sapien. Titelhistorien där en ”rutinuppföljning” av gammal enstöring med ockulta intressen mycket snabbt leder till fekalier i fläkten och en mer än lovligt rådbråkad hjälte är kronan på verket. Inte minst då den gjorde att jag fick upp ögonen för James Harren som sedan fortsatt imponera med senigt kraftfulla monsterteckningar i exempelvis, håll i er nu, B.P.R.D. Hell On Earth: The Long Death. Även ”odöda på rysk ubåt” historien The Abyssal Plain med mer avrundad tuschsvärta av Peter Snejbjerg gör denna samling till ett givet köp.

erik-kriek-lovecraft-01H.P. Lovecraft – Het Onzienbare en Andere Verhalen (Oog en Blik)
Med tanke på att jag häromveckan avrundade Stockholms H.P. Lovecraftfestival II på Kulturhuset i Stockholm, kunde man kanske tro att jag skulle känna mig mätt på gentlemannen från Providence och hans fasor med namn illa lämpade för mänsklig talapparat och syntax. Så är det dock inte. Karlen och hans livsverk upphör aldrig att fascinera mig. Så gissa om jag skrockade förnöjt när jag halade upp Creepy # 10: The Finest in Lovecraftian Horror ur serieleveransen förra måndagen.creepy 10 Tyvärr så höll innehållet inte riktigt vad det lovade med undantag för Jim och Ruth Keegans biografiska skisser och en snajdig novell av John Arcudi och Richard Corben. Mer än håller måttet gör dock nederländske Erik Krieks Lovecrafttolkningar från i våras. Med start i den ganska lågmälda novellen ”The Outsider” ger han sig sedan på klassiker som ”The Colour Out of Space” och ”The Shadow Over Innsmouth”, allt med samma säkerhet i svärtan och en egen vinkling. Än så länge finns boken enbart på nederländska och spanska men fler upplagor är på väg. Min avsikt är att bjuda in Kriek till någon av de festivaler jag arrangerar nästa år. Till dess får ni hålla till godo med en intervju jag gjorde i våras som ni kan läsa här.

Fatale-Book-One-Death-Chases-Me-coverFatale: Death Chases Me (Image)
Många som ger sig på att tolka Lovecraft tror att det räcker att slänga in lite tentakler och någon ockult bok som driver folk till vansinne. Det har förvisso gett upphov till en del lyckade pastischer men få verk som tänjer gränserna för skräckskildringar på det sätt som Lovecraft själv gjorde när det begav sig. Se exempelvis Creepy # 10! De snedstegen lyser verkligen med sin frånvaro i Ed Brubaker och Sean Philips Fatale. Istället har man tagit fasta på vad som är det centrala i många av Providencesonens verk: den personliga apokalypsen i mötet med uråldrig ondska. Vad som händer med en människa när allt man trodde sig veta och tog för givet om sig själv och världen visar sig vara en stor lögn. De handlingar man är beredd att utföra i jakten på kärlek eller långt dunklare mål och hur man lever med konsekvenserna. Här får Lovecraftklichéerna samma deluxebehandling som hjältepulpen fick i Incognito och resultatet är en modern klassiker i vardande.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Nomineringar till årets Eisner Awards

måndag 13 juni, kl 19:15 av 1 kommentar

eisners_logo_grey

För en tid sedan tillkännagavs de nominerade till detta åtråvärda amerikanska seriepris. Ett par timmar till har ni möjlighet att rösta online på de ni tycker ska föräras ett Eisner Award. Då vi är idel finsmakare här på Shazamredaktionen är vi inte särskilt förvånade över att se så många av våra favoriter bland de nominerade. Ni hittar exempelvis Bryan Talbot och Camilla D’Ericos ”Little Red Riding Hood” nominerad i kategorin Best Short Story; Hellboy Double Feature of Evil (Mike Mignola och Richard Corben – som traditionsenligt nomineras i flera kategorier) och Unknown Soldier # 21 (Joshua Dysart och Rick Veitch) i lösnummerskategorin; Bästa pågående serie – Chew av John Layman and Rob Guillory, Scalped av Jason Aaron och R.M. Guerra; Bästa miniserie – Baltimore (Mignola, Christopher Golden, Ben Stenbeck och Dave Stewart som givetvis nominerats för sin färgläggningskonst) och Joe The Barbarian av Grant Morrison och Sean Murphy; Bästa nya serie – iZombie av Chris Roberson och Michael Allred, Superboy av Jeff Lemire och Pier Gallo. Så där rullar det på listan igenom. Läsa  hela härligheten här och klicka er vidare för att rösta själva. Det ämnar jag göra nu!

Skriv en kommentar
Recensioner

Hellboy Volume 10: The Crooked Man and Others

torsdag 15 juli, kl 18:56 av 0 kommentarer

Hellboy Vol. 10Hellboysamlingarna är alltid värda ett köp. Författarkommentarer till berättelserna och bilder ur skissblocken är något av det man bjuder på utöver redan publicerat material. Huvudnumret i det här albumet är miniserien The Crooked Man från 2008. Mike Mignola stod för manus och Richard Corben för teckningarna. Under slutet av 50-talet går Big Red på tur i Appalacherna och stöter sin vana trogen på konstigheter. Historien tillkom när Mignola insåg att han skrivit Hellboy sedan cirka 1993 och inspirerats av folklore från hela världen med undantag för hemlandet. Sagt och gjort tar Mignola här ett blad ur boken om Amerikas mörka hjärta, lägger till inspiration från författaren Manly Wade Wellman och sin egen känsla för monster. Det blir svart magi Appalachian style, pakter med Hin Håle och slemmiga typer i gruvhål som bara Corben kan teckna dem. Det här är riktigt bra, helt klart i toppskiktet av de Hellboyserier som getts ut hittills. The Crooked Man fick förra året ett mycket väl förtjänt Eisner Award för bästa miniserie.
Fortsätt läsa Hellboy Volume 10: The Crooked Man and Others

Manus: Mike Mignola
Illustration: Mike Mignola, Richard Corben, Duncan Fegredo, Joshua Dysart, Jason Shawn Alexander
Förlag: Dark Horse
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Hellboy in Mexico or, A DRUNKEN BLUR

onsdag 12 maj, kl 10:50 av 5 kommentarer

Hellboy in MexicoJag har hängt med Hellboy sedan det där första numret kom ut på Dark Horse-underetiketten Legend 1994. Ett par år senare fick jag upp ögonen för monsterbekämpande mexikanska brottare tack vare mina vänner på Something Weird Video. Det senare intresset nådde en kokpunkt för ett par år sedan då jag skrev en artikel om Santo, mannen i silvermasken, och hans kollegor för Kapten Stofil. Du hittar artikeln här. När Hellboy i föreliggande one-shot slår sig samman med tre brottande bröder i mask blir det med andra ord en intensiv upplevelse för denne skribent.

Parallellt med gigantiska historier där världars öde ligger i vågskålen har Mike Mignola alltid tyckt om att släppa lös sin hjälte i korta, avslutade berättelser. De senaste åren har flera av dessa tecknats av den inte helt obekante Richard Corben. I en intervju med Mignola jag läste för ett par år sedan besvarade han nära nog alla frågor med frasen ”I just want to draw monsters.” (Finns här.) Det känns som om det är något även Corben kan skriva under på. Här får han verkligen släppa loss bland mexikanska vampyrer, inga tvålfagra typer precis, häxor med handhalsband och en djävulsk kalkon! Mignolas isbergsprosa, där tystnaden mellan och i rutorna ofta säger mer än den sparsmakade dialogen, fungerar fantastiskt med Corbens hyperbola teckningsstil. Här är muskler stora och monstren ser ut att knapphändigt sitta ihop tack vare ondskefull energi från det okända, så ruttna är de. Den lätt gultonade palett ständige färgmästaren Dave Stewart valt passar den solblekta miljön utmärkt.

Historien som sådan är mycket enkel. 1982 väntar Abe Sapien och Hellboy på hemtransport i Mexiko. Vid en Jungfru Mariastaty hittar Abe en bild på Hellboy och tre brottare i mask. Vår hjälte drar sig till minnes en undersökning från 1957 då ett övermått av mord, häxeri och annat djävelskap förde honom och ett par unga B.P.R.D.-agenter till landet. Sedan kollegorna fått nog och åkt hem träffar Hellboy de brottande monsterjägarna. Med gemensamma krafter börjar de rensa upp bland sattygen som plågar området.
  Vad som börjar som en rätt munter skröna med fajter och fylleri får dock en dyster slagsida sedan den yngste brottarbrodern kidnappas medan resten av gänget sover ruset av sig. Den lite hårdare och mörkare stämningen håller sedan i sig via referenser till Mayamytologi, mexikanska monsterfilmer och en av de tyngsta brottningsmatcher jag sett i en serie. De sista sidorna bjuder också på en del fina detaljer som säkerligen får alla som läst Lobster Johnson: The Iron Prometheus att dra på smilbanden.

När Mignola diskuterar serien i en intervju på CBR lämnar han det öppet för att vi kan få se fler historier som tilldrar sig under Hellboys ”lost weekend” (händelser som jag inte tänker avslöja fick honom att fortsätta kröka väldigt hårt) i Mexiko. Med tanke på hur bra det här blev hoppas jag verkligen på en fortsättning!

Manus: Mike Mignola
Illustration: Richard Corben
Färgläggning: Dave Stewart
Förlag: Dark Horse Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...