Inlägg taggade ‘Epix’

Recensioner

[Tema: Barnserier] Uppåner med lilla Lisen & gamle Muppen

fredag 26 april, kl 09:10 av 0 kommentarer

uppanerivarssonSå var det dags för den andra barnserien från Epix. Marcus Ivarssons Uppåner med lilla Lisen & gamle Muppen är inspirerad av Gustave Verbeeks serie The Upside Downs of Little Lady Lovekins and Old Man Muffaroo som Verbeek tecknade 1903-1905. Och det är just upp och ner som är grejen. Först håller man boken som vanligt och läser serien åt det vanliga hållet och sedan vänder man den upp och ner och läser samma rutor fast i omvänd ordning. Gamle Muppens och lilla Lisens äventyr och vad som händer i dem är av underordnad betydelse, det intressanta och roliga är att samma ruta kan läsas på två olika håll och berätta helt olika saker. Marcus Ivarsson har på det stora hela löst det riktigt bra och även om både vuxen och barn ibland blir lite förvirrade så flyter läsningen på bra. Att han löst det riktigt bra var kanske lite av vårens underdrift, jag är ruggigt imponerad av bildlösningarna som rätt ofta är närmast geniala. Oerhört uppfinningsrikt är det och barn tycker förstås att det är både tokigt och kul att man ska vända albumet för att läsa klart. Så vad möter då Muppen och Lisen på sina utflykter, jo trollkarl, drake, både skräckinjagande och andra varelser osv. En kul idé av Marcus Ivarsson att återuppväcka Verbeeks idé (jag hade ingen koll på Verbeek innan detta så infon i slutet är välkommen) och han har gjort det på ett lysande sätt. En väldigt originell svensk serie riktad till barn som förtjänar en stor publik.

Illustration: Marcus Ivarsson
Förlag: Epix
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

[Tema: Barnserier] Herr Krokodil är mycket hungrig

onsdag 24 april, kl 22:25 av 0 kommentarer

sfarkrokodilJag fortsätter i barnseriernas tecken med tips på två serier som Epix gav ut förra året. Först ut är Herr Krokodil är mycket hungrig av Joann Sfar som i Sverige är mest känd för Rabbinens katt eller sitt regissörsskap. Herr Krokodil är mycket hungrig handlar om en krokodil som ständigt är hungrig eftersom maten i djungeln inte räcker till. Dessutom slår ibland maten tillbaka, för att stilla sin hunger och irriterad över motgångarna ger sig krokodilen in till staden och snabbt så tar hungern över och redan på vägen in äter han upp ett antal busspassagerare. Busschauffören ledsnar men låter krokodilen åka med ändå. På bussen träffar han en liten flicka som han slår följe med. Flickans föräldrar sitter i fängelse så hon bor med sin lätt alkade moster. Krokodilens aptit leder till slut även honom till fängelset där han hamnar i cellen bredvid flickans pappa och det ena leder till det andra.

Sfar har tecknat i sin vanliga ”lösa” stil och antingen gillar men den eller inte. Jag gillar den och färgläggningen är bra. Serien är inte indelad i rutor utan allt flyter rätt fritt över sidorna, det kändes ovant till en början men man vänjer sig snabbt. Det är definitivt inga problem att hänga med i berättandet, inte heller för ett barn. Men så känns också serien ibland som en blandning mellan serie- och bilderbok. Mindre bra är att serien är rätt texttung med en hel del textsjok insprängda på sidorna utöver pratbubblorna. Vad gäller trycket så är det sådär eftersom texten i pratbubblorna är lite utsmetad ibland men teckningarna lider inte av det. Storymässigt så är det en kul idé med ovanliga huvudpersoner vilket känns frsächt och Sfar balanserar på ett bra sätt de svåra frågor som tas upp, allt hanteras med mycket humor en rejäl dos absurditet. Att den är skruvad och ett antal roliga bildlösningar, t.ex. hur krokodilen tar sig genom rör i fängelset uppskattades särskilt av den yngre serieläsaren.

Illustration: Joann Sfar
Förlag: Epix
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Moderna klassiker /Recensioner

Goražde

lördag 18 juni, kl 21:04 av 3 kommentarer

gorazdeBosnienkriget har poppat upp i nyheterna på nytt sista tiden i och med gripandet av Ratko Mladic i maj i år, generalen som ledde de bosnienserbiska styrkorna och gripandet 2008 av Radovan Karadzic, den politiske ledaren. Bägge krigsförbrytarna väntar nu på sina domar i Haag. Detta 16 år efter Dayton-avtalet skrevs under och gjorde slut på Bosnienkriget. Jag var själv i tonåren under kriget och kommer ihåg lite av tv-reportagen och artiklarna om beskjutningen av Sarajevo, ett par som mördades på en bro, en bomb på en marknad. Men så mycket mer minns jag inte och när jag läser Gorazde inser jag hur lite jag egentligen visste om kriget. Framförallt visste jag inte hur vidrigt det var, krig är iofs alltid vidrigt, men hur grannar vände sig mot grannar så snabbt och de ofattbara grymheter som följde. Däremot mindes jag omvärldens svek, hur man bara såg på övergreppen, rädda för att ta del i en konflikt och inte göra det som borde vara det grundläggande: skydda civila. Men egentligen var allt så bekant, demagogiska makthavare piskar upp hatstämning, det blir naturligt att betrakta världen ut ett svartvitt vi och dom-perspektiv, övergreppen börjar, omvärlden tittar på och om omvärlden griper in är det oftast för lite och för sent. Rwanda, DR Kongo och Darfur är andra konflikter där etnicitet, grymheter och omvärldens senfärdighet drar paralleller till Bosnienkriget. Att det ändå finns hopp för att alla fina ord inte är tomma ord visar den (iofs senfärdiga) insatsen i Libyen där omvärlden efter mycket velande bestämde sig för att försöka stoppa Khaddafis angrepp på sitt eget folk, parallellerna mellan Misrata och Gorazde är många. Jag ska inte fördjupa mig mer i detta för ämnet kräver så mycket mer än vad jag kan erbjuda. Men nu till tyckandet om Gorazde och varför den är en modern klassiker.

Fortsätt läsa Goražde

Illustration: Joe Sacco
Förlag: Epix
Betyg: 5/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Svart tomtebloss

torsdag 2 juni, kl 06:16 av 3 kommentarer

svart-tomteblossÄven om sommarhettan stundom varit tryckade har inte Shazam tagit semester. Jag utlovade för några veckor sedan recensioner av en del av de serier som släpptes i samband med Spx, av det har det inte blivit så mycket för det har kommit annat emellan men de kommer. Epix släppte i samband med Spx den underbara Svart tomtebloss av Fabien Vehlmann och tecknarduon Kerascöet, på Epix blogg står att det är svårt att beskriva Svart tomtebloss med ord och göra den någon som helst rättvisa. Det är en gåtfull antisaga som smälter samman en prinsessrosa flickvärld och gothsvart splatter till en tjusande mardröm om naiv godhet och fegt medlöperi, om grymt svek och dubbelmoral, om kalla själar och slocknande liv. En kuslig satir som fängslar med skönhet och lockar med fasa. Jag recenserade den tyska utgåvan för att ett och ett halvt år sedan och skrev bland annat ”De söta teckningarna bildar en skarp kontrast till det grymma innehållet. Naturen är grym mot de små, som sin tur är grymma mot varandra och andra varelser. Förutom obehaget med den lilla tjejen som dött ute i skogen och inte hittas är det just lättheten i hur övergrepp begås och obetänksamheten inför följderna som lämnar en känsla av äckel och olust efter sig. Figurerna agerar utifrån ett barns perspektiv, allt är en lek och ingen bryr sig om eller inser konsekvenserna av leken. Ja, nästan alla, vissa förstår och det gör det egentligen bara ännu olustigare”, betyget blev 4/5. Carl-Michael Edenborg har hyllat den i Aftonbladet och även Simon säger gillade den. Svart tomtebloss kan inte beställas via nätbokhandeln men väl via Epix eller Staffars Serier, detta på grund av att Horst inlett en episk strid, se Epix-länken för mer info. Deja vú? Hur som haver, köp albumet!

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Fredagsmys

fredag 19 november, kl 20:49 av 1 kommentar

planet-of-demonsNu när det är kallt och snö (iaf i Norrland) så är det ju trevligt att krypa upp i en fåtölj och njuta av en god serie. Tre svenska förlag passar därför på att publicera intressanta serier.

Serieplaneten som hittills gett ut serietidningar om Michael Jackson (oändligt usel) och Stephanie Myers (har inte och kommer aldrig läsa den) förutom utmärkta Serieblaskan slår nu till med en betydligt intressantare utgåva, Simpsons möter Futurama. Crossovers är inte bara populära bland trikånissar! Jag har inte läst någon Simpson-serie men om de är hälften så bra som tv-serien så skulle det räcka.

Epix har hakat på den uppmärksammade iransk-amerikanska serien Zahras Paradise om Mehdi, en fiktiv person som försvinner efter oroligheterna efter fusket i det iranska presidentvalet. Hans mor och bror söker efter honom, brodern är bloggare. Både författare och tecknare har valt att vara anonyma, fullt förståeligt. Serien publiceras på webben på flera språk och nu även på svenska. Epix kommer länge fram att samla serien och ge ut den i ett album. Det jag läst hittills är lovande. Hittills är nio kapitel publicerade.

Oddbooks är ett nytt förlag som nu ger ut sin första serie. Å det är inte vilken som helst utan en samling med sf-historier av Kari Leppänen, mest känd som Fantomentecknare och för Achilles Wiggen med titeln Raiden the Space Warrior- The Planet of Demons. Albumet samlar fyra sf-serier av Leppänen tecknade mellan 1972 och 1992. Titelserien har publicerats i Fantomen nr 14/87 med titeln Starstriker- Demonplaneten. Leppänen är en favorit och det ska bli kul att läsa fler av hans sf-serier.

Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter /Samla på serier

Bobo och jag

onsdag 22 september, kl 08:57 av 6 kommentarer

DonaldDuckDet var meningen att det här skulle bli en post på temat ”serieläsande vs seriesamlande”, lik de ni sett tidigare här och här (tanken var att alla redaktionsmedlemmar skulle bidra med en krönika om detta – som ni ser går det framåt om än lite trögt). Ämnet väckte en massa tankar och framförallt minnen; resultatet blev någonting betydligt spretigare. Håll till godo.

Jag kommer inte ihåg min första serie. Jag har däremot en massa osorterade tidiga serieminnen. Till exempel hur jag klippte ur Snobben-strippar från Nya Wermlands-Tidningens seriesida och klistrade in dem i egenhändigt hophäftade ”album”. Hur jag läste Kalle Anka och inte riktigt förstod varför eller på exakt vilket sätt fortsättningsserierna i slutet av varje tidning var bättre än resten av tidningen – men de var bättre (de var såklart ofta gjorda av Carl Barks – även en 5-åring kunde känna igen kvalitetsskillnaden mellan hans alster och det i Danmark/Spanien/Italien licenstecknade skräpet som annars fyllde upp Kalle Anka-tidningen). Fortsättningsserierna i Kalle Anka avslutades f ö alltid med en liten vinjettext av typen ”Hur ska nu farbror Joakim lyckas undkomma Magica De Hex förbannelse? Ja, det får du läsa nästa vecka…”, och när jag lärde mig att skriva försökte jag kopiera dessa texter i marginalerna av mina andra serietidningar (bland annat Hacke Hackspett, minns jag), som såklart inte innehöll fortsättningsserier – ett cargokult-liknande upprepande av en formel som på något magiskt vis skulle göra de andra tidningarna lika bra som Kalle Anka-klassikerna.

Fortsätt läsa Bobo och jag

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Hösten med Epix

tisdag 21 september, kl 21:00 av 3 kommentarer

lilleprinsenEpix utgivning under resten av året ser mycket intressant ut. Joann Sfars Lille prinsen är skickad till tryck och utkommer snart. Sfar gör sin egen version av Antoine de Saint Exupérys klassiker Den lille prinsen och det ska bli intressant att läsa den, Sfar är en av de bästa franska serieskaparna just nu. Serien är handtextad av nyligen bortgångne Oskar Forsgren. En annan intressant titel är Miriam Katins När mamma brände Gud, en självbiografisk berättelse om en ung flicka och hur hennes mamma försökte skydda henne från nazisterna och sedan från ryssarna samtidigt som pappan söker efter de båda. I senaste Bild & Bubbla skriver Fredrik Strömberg att den har potential att beröra lika mycket som Maus… Den 35 maj är Isabel Kreitz serieadaption av Erich Kästners klassiker med samma namn. Det är kul att Epix ger ut en tysk serie. Isabel Kreitz har tidigare gjort Die Sache mit Sorge om en tysk spion i andra världskrigets Tokyo. Epix ger också ut en bilderbok för barn: Ursäkta, var hittar vi Gud av Michael Schmidt-Salomon och Helge Nyncke.

Senare i år, eventuellt till jul kommer en av de bästa franska serier jag läst de senaste åren, Fabien Vehlmann och tecknarduon Kerascoëts Jolies Tenebres. Den svenska titeln är ännu inte klar men sagan om ett gäng söta sagofigurer som spårar ur sedan flickan som de bott i dött är genuint obehaglig. Dessutom blir det Coraline av Neil Gaiman och Craig Russel efter filmen med samma namn. Känns inte som något för mig men förhoppningsvis hittar den sina läsare i den åldersgrupp den riktar sig till. Om Epix får ut alla titlarna under det kommande halvåret är det kanon, så många intressanta serier har nog inte Epix gett ut sedan 90-talets början.

Skriv en kommentar
Recensioner

Kinderbook- serier för sorgsna barn

onsdag 16 juni, kl 20:31 av 0 kommentarer

KinderbookEpix gav ut två japanska album lagom till Spx10. Isvandraren av Jiro Taniguchi har jag recenserat och nu är det dags för Kinderbook- serier för sorgsna barn av Kan Takahama. Kinderbook är en samling noveller med det gemensamma temat människor som inte mår så bra. Konsthandlare på väg mot pension, älskade i självmordspakt, otrohet vid havet, outsiders i skolan är vad några av novellerna handlar om.

Det är överlag tunga ämnen som hanteras, oftast fokuserat kring någon form av sorg och iaf kring ensamhet. Så ingredienserna för att beröra finns där. Tyvärr berör ingen av novellerna mig, de är genomgående trista. De flesta novellerna är oerhört texttunga, något jag avskyr om inte dialogen är suverän. Det är inte dialogen i Kinderbook men den är helt okej så det är inte där det största felet ligger. Problemet ligger i att ingen av novellerna, tio till antalet, har en handling eller personer som berör, novellerna känns som ytliga betraktelser trots att en del av dem har potential att bli mer än så. De murriga teckningarna i gråskalor är det inget större fel på även om det för japanska serier vanliga problemet att flera ser alltför lika ut finns även här. Men i grunden lider teckningarna av samma sak som manuset, de är rätt intetsägande. Jag skulle inte kalla Kinderbook för en besvikelse eftersom jag inte hade några förväntningar men den föll mig inte i smaken.

Illustration: Kan Takahama
Förlag: Epix
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Isvandraren

lördag 8 maj, kl 13:49 av 3 kommentarer

IsvandrarenJiro Taniguchi är en av de japanska serieskapare som hyllats mest i väst. Hans mer realistiska stil och lugna tempo har gått hem här. En av hans mest hyllade serier är Min fjerne barndomsby om en man som svimmar och vaknar upp i sin barndom. Epix släppte lagom till Spx10 Isvandraren, en serie noveller på temat människan och naturen, och det är första gången Taniguchi ges ut på svenska vilket Epix ska ha all cred för.

Albumet innehåller sex noveller och temat människan och naturen är centralt i fem av dem. Den första novellen, Isvandraren, handlar om författaren Jack Londons kamp för att överleva i ett isigt Alaska. Vilda vita västern handlar om två män som fraktar en likkista och förföljs av vargar. Bergens herre handlar om en björnjägare som jagar den björn som dödat hans son. Kaiyose-Jima, blåmusslornas ö handlar om vänskapen mellan en pojke och en flicka under en sommar i ett fiskeläge parat med lite dramatik på havet. Valarnas sång handlar om en valforskare som besatt följer efter en val som han följt i många år och som ger sig iväg för att dö i valarnas kyrkogård. Pinjeblommornas hus avviker från de andra genom att inte ha samma tema, den handlar om en mangatecknare som bor i ett lite märkligt hus med udda existenser och andar. Tre av novellerna utspelar sig i Nordamerika och tre i Japan.

Fortsätt läsa Isvandraren

Illustration: Jiro Taniguchi
Förlag: Epix
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Fortsättningen på Roxanna

torsdag 18 februari, kl 08:23 av 0 kommentarer

Regis Loisels klassiker La Quête de l’Oiseau du Temps är nu framme vid del sju på franska, La Quête de l’oiseau du temps – Avant la Quête, Tome 3 : La voie du Rige, som ges ut 26 mars av Dargaud. De första fyra delarna gavs ut i tre album på svenska under samlingtiteln Roxanna: Glömskans tempel (dubbelalbum), Rigan och Mörkrets ägg. Även om den tappade på slutet så är det en personlig favorit med suveräna teckningar av Regis Loisel. Efter den första cyklen så dröjde det till slutet av 90-talet innan nästa cykel påbörjades och utgivningstakten har varit oregelbunden men nu är man som sagt i Frankrike framme vid tredje delen i andra cykeln där man får reda på mer om Bragon och Rigan. Första delen, Javin, finns på danska men verkar inte gå att beställa via nätbokhandlarna längre. Den senaste delen tecknas av Vincent Maille och teckningarna ser riktigt bra ut, Loisel har f.ö. inte tecknat någon del i nya cykeln. Jag hoppas på en tysk utgåva, en dansk är nog tyvärr inte aktuell då de inte gett ut andra delen. Se trailern och njut, fransoserna kan det här 😉

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer