Den lugubre herr Lundgren

Serier har under det gångna året dominerat min tillvaro mer än någonsin förr. Visst har jag varit en hängiven seriefantast i drygt 30 år, men 2011 gick jag ett par steg längre i förmedlandet av mina intryck och åsikter till andra. Vid sidan av skriverierna här på Sveriges främsta serieblogg har jag i sällskap av Anton Bjurvald och Freddie Kaplan även drivit landets bästa podcast i ämnet: Hög av serier kommer sedan november förra året med ett avsnitt i veckan där vi lägger ut texten kring aktuella seriehändelser och guidar bland nypublicerade godsaker och klassiker ur arkivet. I och med att jag till vardags jobbar på Serieteket i Stockholm har tillvaron verkligen kretsat kring serier i princip dygnet runt. Reste bland annat till S:t Petersburg i tjänsten (rapporten finns här) vilket ytterligare förstärkte känslan av ett mycket intensivt serieår. Fortsätt läsa Shazams årskrönika 2011, del 4

När jag börjar skriva den här texten så är jag exakt en vecka försenad med min årskrönika för 2011. Anledningarna till varför det inte publicerades en krönika i mitt namn förra söndagen är flera. En anledning är att jag jobbar rätt mycket. Med 12-timmarsdagar och helgjobb så är det inte så konstigt att det inte blir särskilt mycket tid över för serieläsning, men å andra sidan, hur många minuter tar det egentligen att läsa en serietidning? Den huvudsakliga anledningen är snarare att mitt serieintresse valt att sätta sig lite i baksätet, på obestämd tid. Det är inte så att jag slutat läsa serier, för det gör jag fortfarande. När jag tänker efter så läser jag nog serier minst ett par gånger i veckan. Det är snarare så att jag inte kan fokusera på dem efter att jag läst klart, och brist på fokus = brist på serieskriveri. Det kommer med andra ord inte att bli någon årsbästalista för min del i år, för i skrivande stund så har jag ärligt talat ingen egentlig koll på vad jag läst. Jag kör istället någon sorts reflekterande inlägg och ser om vi landar i något som kan fungera som ett avslut på serieåret 2011.

Fortsätt läsa Shazams årskrönika 2011, del X

Årskrönikerandet här på Shazam fortsätter med oförminskad hastighet (här kan ni läsa Johans årskrönika och här hittar ni en krönika från vår gästskriben Johan Wanloo)! Eftersom jag har extremt dålig fantasi tänker jag helt enkelt kopiera formatet från föregående år. I samband med det noterar jag också att detta faktiskt är den tredje årskrönikan jag skriver för Shazam – herregud, har vi hållit på med det här i tre år? Tre år i bloggvärlden är ju typ 101 i människoår. Undrar hur länge man orkar? Med fantastiska läsare som ni är svaret enkelt: man orkar hur länge som helst! Ni får förlåta mig att jag blir lite gråtmild så här i slutet av året, men ni är verkligen fantastiska, ni trogna bloggläsare *snyft*. And now, on with the show.

Bästa enskilda nummer: Tidigare år har jag klagat över hur svårt det är att utse ett bästa enskilt nummer, men i år är för en gångs skull valet enkelt: det kan inte bli något annat än Amazing Spider-Man #655. Marcos Martin uppvisar en sån flyhänt illustratörsekvilibristik att man tappar andan, och Dan Slott levererar ett känslomässigt knockoutslag på manussidan. Hur många gånger har man inte sett Spindelmannens origin story? Det borde inte funka att berätta den en gång till, det borde inte funka att göra det som en drömsekvens, det borde inte funka att göra den som en clip show med återblickar från Spindelmannens hela karriär – men trots att Dan Slott på ytan samlar alla klyschäggen i en korg så blir slutresultatet ett skalpellskarpt friläggande av kärnan i figuren Peter Parker/Spindelmannen. Tårar i ögonvrån och en klar årsbästa.

Fortsätt läsa Shazams årskrönika 2011, del 2