I veckan fick jag hem nya samlingar av två av mina absoluta favoritserier, Scalped och The Walking Dead. Det senaste året har jag hållit Scalped för den bättre av dem. Serierna delade f.ö. vinsten i Shazam Awards i kategorin ongoing. Scalped börjar f.ö. närma sig slutet med #60. Volym nio, Knuckle Up, är den näst sista samlingsvolymen och samlar #50-55. För den som inte känner till Scalped så utspelar den sig på indianreservatet Praire Rose. Namnet återspeglar inte riktigt situationen i reservatet där chefen Lincoln Red Crow öppnat kasino och driver diverse illegala aktiviteter. Dit skickas den på reservatet uppväxte FBI-agenten Dashiell Bad Horse för att infiltrera och sätta åt Lincoln Red Crow, pådriven av den fanatiske FBI-agenten Nitz som vill hämnas två polismord för trettio år sedan. Kampen mellan Bad Horse och Red Crow är central för serien, det gäller både kampen dem emellan och deras egen kamp mot respektive demoner. Det finns utöver dessa en mängd viktiga karaktärer som Red Crows hantlangare Shunka, Bad Horse mamma Gina och Red Crows dotter Carol m.fl. Framme vid volym nio har några viktiga karaktärer strukit med och ett oräkneligt antal andra har fått sätta livet till när den slutliga uppgörelsen närmar sig. I Knuckle up får flera viktiga kraktärer att sätta livet till och saker kommer att ställas på sin spets.

Knuckle Up, en synnerligen passande titel, börjar med en historisk tillbakablick med skalpering som tema och lite pin-up sidor innan man kastas in i de dramatiska skeendena. Liksom tidigare är Scalped hård som granit men en viktig skillnad är att flera av huvudpersonerna börjar krackelera inifrån. Det hindrar givetvis inte att det brutala våldet är rikligt med tillhörande splatter. Om det är något som präglar numret så är det att nästan alla inblandade män, i Knuckle Up är det bara män, ställs inför val som kommer att förändra eller ända deras liv. Trots att det inte borde vara möjligt innebär detta att dramatiken skruvas upp ytterligare jämfört med tidigare nummer. Jason Aarons manus firar nya triumfer, dialogen är klockren, och RM Gueras skitiga stil är som klippt och skuren för Scalped. Det finns inte en onödig ruta i Knuckle Up, det finns ett flyt och en puls som få serier når. Det är synd att en så fantastisk serie går mot sitt slut men samtidigt skönt för Aaron hade rimligtvis inte kunnat få ut så mycker mer ur huvudhistorien. Bättre att sluta på topp vilket jag är övertygad om att Scalped kommer att göra. Om du inte har något emot spoilers så läs Henriks recension av #55.