Det var med blandade känslor jag mottog beskedet att Jonathan Hickman skulle lämna Fantastic Four och FF för dubbla Avengers-titlar. Glädje över att Avengers fick en författare som gjorde att jag utökade min pull-list och sorg över att inte få dela vår fantastiska kvartett och deras skyddslingars öden och äventyr varje månad under hans kärleksfulla ledning. Hickmans epos är definitivt en av de bästa tolkningar av superhjälte-genren jag stött på.

Matt Fraction som ny författare för bägge FF-titlarnas nya volymer kändes som en blandad kompott: Hans Fear Itself kändes onödig, hans och Salvador Larrocas många år med Iron Man helgjutna, hans Defenders krångligt grubbliga och hans Hawkeye tillsammans med David Aja är genial.

Trots min tveksamhet lovade det visuella mycket: Mark Bagley (Ultimate Spider-Man) med Mark Farmer (Alan Davis favorittuschare) på Fantastic Four och Michael Allred (Madman) med hustru Laura som färgläggare på FF.

Fraction och Marvel ville fortsätta i Hickmans fotspår med två tidningar som dels skildrade den ursprungliga kvartetten i Fantastic Four och familjens ungdomliga och bisarra forskningskommando i FF (Future Foundation). Dock med en trevlig tvist.

Art Adams Variant

Efter en olycka på en av kvartettens många äventyr upptäcker Reed att hans kropp inte läker som den ska. Den kosmiska strålningen som har förändrat hans kropps sammansättning håller på att döda honom. Han fruktar att det samma gäller för resten av hans familj och bästa vän. Reed sätt att ta itu med problemet är att de ger sig ut på en upptäcksfärd tillsammans med barnen Franklin och Valeria som en sorts ettårig forsknings- och äventyrssemester. Sin vana trogen berättar Reed naturligtvis inte för någon, inte ens Susan, om resans egentliga uppsåt: att hitta ett sätt att stoppa Reeds och de andras eventuella död.

När nu Fantastic Four kastar sig ut i kosmos eller andra tidsåldrar måste Reed också lösa problemet med den brokiga skaran ungdomar som törstar efter kunskap och skydd i huset. Han ger alla i familjen i uppdrag att utse en stand-in med försäkran om att deras åttagande bara rör sig om fyra minuter av deras liv. FF:s nya lärarkollegie och Fantastic Fours ersättare består nu av följande personer:

• Scott Lang, rehabiliterad småtjuv och elektronikexpert, som även använder Hank Pyms krafter och alter ego Ant-Man. Nyligen återuppstånden från de döda med hjälp av Scarlet Witch drabbas han av varje förälders fasa: hans dotter Cassie, superhjälten Stature i Young Avengers, dör för Dr. Dooms hand. Som ny rektor för FF är hans trauma påtagligt i mötet med alla dessa ungdomar och han drömmer om hämnd på Latverias tyrann.

• Medusa, kung Black Bolts gemål och Inhumans drottning. Tidigare stand-in för Susan.

• Jennifer Walters, aka She-Hulk, advokat och gammagrön kusin med Bruce Banner. Tidigare stand-in för Thing under Secret Wars.

• Darla Deering, exmodell, sångerska och Human Torch nuvarande flamma (Sorry!). Tackar motvilligt ja. Eller hur! Vad kan hända på fyra minuter…?

Naturligtvis går allt åt pipsvängen vilket Fantastic Four är olyckligt omedvetna om. Våra hjältar FF som är kvar på jorden hamnar dock raskt i klistret när en bindgalen och lemlästad Johnny Storm från framtiden dyker upp. Han berättar att Fantastic Four är döda och att han har kommit för att hindra det från att ske.

Fantastic Four handlar från #3 uteslutande om kvartettens öden och äventyr på deras lilla resa. Det är sköna små strapatser som avslutas i varje nummer i en välkänd FF-anda. Jag anar att Matt Fraction strävar efter en All Ages-känsla och det känns trevligt. Fantastic Four kan i händerna på fel gäng lätt bli högtravande präktig och übersmart.

Scottie Young Variant

Den bästa tidningen är definitivt FF och en avgörande faktor är Mike Allreds briljanta Pop Art-stil. Han tar med läsaren på en för seriemediet banbrytande bergochdalbana liknande den David Aja bjuder på i Hawkeye. Det är också i FF som Fractions berättarstil kommer bäst till sin rätt. Alla många och fantastiska karaktärer behandlas kärleksfullt och underhållande. Allt ifrån Scott Langs uppenbara brist på auktoritet, Darla Deerings panik över sin obefintliga superhjälteroll och framförallt Medusa! Scenerna när hon besvärat upptäcker att ungdomarna i FF inte bugar för hennes majestät eller svarar på hennes klockringning när hon ligger i sin säng på morgonen är underbara. Eller varför inte hennes Queen Victoria-parafras: ”We are not amused!”. Den underbara färgskalan och tre fjärdelar kvinnor i Scott Langs team ger också tidningen en modern känsla likt Gillen/McKelvies Young Avengers.

Matt Fraction fick ett tufft uppdrag att ta över efter Jonathan Hickman men klarar det galant. Fantastic Four klarar sig bra men Fraction och Allreds FF är redan på väg att bli en ny modern klassiker. Jag ser fram emot många och spännande äventyr.