Jag hade inte koll på Tank Girl sedan tidigare utöver ett vykort från Afghanistan och att det kom en film på 90-talet som jag inte sett. Så för mig var det inte karaktärerna utan tecknaren Warwick Cadwell Johnson (WCJ) som drog. Jag har väntat på hans Gungle som jag skrev om i en årskrönika för ett par år sedan länge och det verkar dröja ett tag till. Alan C. Martin som skrivit manus är medskapare till Tank Girl. Handlingen då? Ja… Vad ska jag säga. Tank Girl, Jet Girl, Barney och Booga (som är en hund fast typ människa) är på besök i sin favvoradioaffär för att få en radio lagad. Booga får en stöt som riskerar att döda honom om inte Tank Girl och gänget stiger in i en raket som affärens ägare byggt och som kan krympas och injiceras i Boogas kropp. Det är är början på en synnerligen sjuk och skruvad resa som faktiskt slutar än mer absurt. Jag skulle kunna förklarat den mer men den här texten är lika mycket en varningstext som en recension.

Så iaf handlingen, den… suger faktiskt rätt hårt. Serien försöker nog vara rolig både här och där men kul är det inte, oftare är det bara plumpt och lite småunket sexistiskt, en bedrift med tre kvinnliga karaktärer som inte är några typiska pin up-karaktärer. Dialogen är då därefter. Martin har antagligen ingen fan service i tankarna men man hamnar lite där och det hade antagligen varit mer uppenbart med en tecknare med en mer vanlig stil är WCJ (även om han inte är oskyldig om man ser till penisgeväret på omslaget). Om man gillar skruvade handlingar så kanske man eventuellt kan få ut något av serien, själv tycker jag bara att den är flåshurtig och krystad. Om möjligt så blir faktiskt handlingen sämre i andra halvan av serien. WCJs teckningar liknar inget annat jag sett, han har en väldigt säregen stil med de väldigt långa och inte alltid anatomiskt korrekta karaktärerna. Men jag gillar hans stil trots de brister som finns. Den är helt enkelt skön i brist på bättre beskrivningar. Men WCJ kan inte rädda upp den här soppan, teckningarna är inte så bra att de förmår lyfta serien. Solid State Tank Girl är faktiskt den sämsta serie jag läst i år. Så inte så mycket Rule Britannia här, det här är mer som engelska fotbollslandslaget. Överskattat.