De två första delarna av Bouncer av Alejandro Jodorowsky och Francois Boucq avslutade den första cykeln om pojken Seth och hans jakt efter hämnd på de som dödade hans far och mor. Västern har sällan varit så skitig och brutal. Som läsare fick man dessutom bakgrundshistorien för titelkaraktären Bouncer, vars båda bröder numera är döda. Titeln Ormarnas rättvisa kommer av en indian som hämnas en gammal oförrätt genom att kasta in en giftig orm till de män som deltog i en massaker på hans stam å att visa människor är som ormar. Det första offret är bödeln i Barro City. Någon måste därför ta hans plats när barnamördaren/ kannibalen Jim ska möta sin välförtjänta död. Stadens viktigaste män drar sticka om vem som ska få bli bödel. Bouncer drar nitlotten och drar i spaken när barnamördaren hängs. Bouncer har dock inte bara otur utan får ta över salon Infierno där han är utkastare (bouncer). Han friar därför till sin trogna medarbetare Noemie. De har dock gjort sig ovän med den lokale rövarbaronen och ödet kommer återigen att vara grymt mot Bouncer. En utdrag finns här.

Första cykeln av Bouncer var en riktigt bra grisvästern. Boucqs teckningar är lika bra i denna del med all skitighet och brutalitet. I Ormarnas rättvisa finns dessutom några riktigt snygga drömsekvenser. Grannt att se på. Det är heller inget större fel på Jodorowskys manus, det är rätt segt i inledningen men tar fart när jävelskapet börjar på allvar i andra halvan. Det finns en hel del bra att bygga vidare på i nästa del, både indianens hämnd och Bouncers dito. Ormarnas rättvisa är just den enda ”rättvisan”, i övrigt är det allt annat än rättvist och det blir följaktligen inga Hollywood-slut. Jag blir själv hämndsugen. Tyvärr är dialogen lite flosklig stundtals och det är något jag är allergisk mot och det drar ner helhetsintrycket. Ormarnas rättvisa når inte riktigt den potential som finns vilket är synd men det är ändå en bra västernserie.