Att Shazam legat nere innebär också att en hel del serier blivit olästa samtidigt som inköpen inte stoppats 🙂 Det innebär att jag ligger efter med en hel del av det jag tänkt recensera. Först ut ur den högen är Sylvain Runbergs och Olivier Martins internationella manga Den mörka sidan. Serien kretsar kring två personer som arbetar på samma företag i Tokyo, Muyumi som drömmer om den stora kärleken och Satoshi som veckopendlar från fru och dotter till jobbet. Muyami, sekreterare på firman, är att attraherad av Satoshi som inte heller är så svårflörtad, uttråkad som han är av veckopendlingen och arbetet som konsult. Utan att spoila något så visst får Muyami och Satoshi ihop det. Muyami är ute efter den stora kärleken, vad Satoshi vill ha ut av förhållandet är mer oklart.

Jag ska erkänna att baksidestexten inte fick mig att falla av stolen men Runberg har skrivit bra serier tidigare och Den mörka sidan har definitivt sina förtjänster. Martin har verkligen hittat en speciell rytm som påminner om en hel del av den manga jag läst, oftast manga med betydligt lugnare tempo än genomsnittet. Trots att två fransmän ligger bakom serien känns tilltalet, utifrån vad jag kan avgöra, väldigt japanskt. Det ägnas en hel del bildrutor åt att etablera stämningar och Martin är väldigt skicklig på att förmedla det Runberg vill berätta. Det är en väldigt lågmäld affär, det är inga större känslostormar. Genom att Muyami pratar med en väninna och man får se henne interagera med sina skilda föräldrar så får man en hyfsad bild av hennes drivkraft medan Satoshi är mer av ett blankt kort. Båda känns dock väldigt ensamma och det ligger en sorgsenhet över hela serien. Antagligen får man en del svar i kommande del vad som rör sig i hans huvud. Utöver kärlekshistorien är det intressant att följa livet på firman och deras drinkbravader en gång i veckan under ledning av chefen som man ska hålla sig väl med. I slutet sker också två händelser som inte förklaras eftersom allt är ordlöst och det går inte att utläsa av bilderna vad det handlar om jag kan inte heller hitta några ledtrådar tidigare i serien, i den ena har dessutom chefen en huvudroll. Så det finns en hel del som ska förklaras framöver. Den mörka sidan överraskade mig positivt och jag ser fram emot att läsa mer när nästa del kommer, troligtvis i vår och få mina frågetecken uträtade.