Inlägg taggade ‘Christopher Yost’

Recensioner

X-Force: Old Ghosts

söndag 8 augusti, kl 20:59 av 1 kommentar

old_ghostsI december förra året så recenserade jag X-Force: Angels and Demons som samlade de sex första numren av Christopher Yosts och Craig Kyles X-Force. Jag gillade storyn och den dystopiska atmosfären i Angels and Demons, men Ferdinand varnade lite för att Old Ghosts inte skulle leva upp till den känsla av svärta och desperation som Kyle och Yost lyckades måla upp i den första samlingen, och efter att ha läst Old Ghosts som samlar #7-11 så är jag helt klart böjd att hålla med.

Storyn tar vid där Angels and Demons slutade, men istället för att jaga vidare efter Bastion och hans återupplivade mutanthatare så ger sig X-Force ut på jakt efter teleportören Vanisher som de fått reda på har hoppat runt och stulit behållare med Legacy-virus (kortfattat: Ett virus som dödar mutanter). Efter att ha googlat lite så visar det sig att Vanisher är en av de äldre X-antagonisterna, skapad av Stan Lee och Jack Kirby redan 1963, men det framgår inte om han alltid varit samma fega gnällspik som han framstår som här. Hur som helst, X-Force minus Warpath ger sig ut på jakt efter Vanisher, men lyckas istället springa ihop med gamla X-Force-donnan Domino, och då hon verkar vara ute efter samma sak som Wolverine och hans glada mannar så får hon haka på i den fortsatta jakten på Legacy-viruset. Parallellt med det här så visar det sig att Rhanes hjärntvätt från volym 1 håller i sig, Angel har problem med att hålla tillbaka de mordiska tendenser som hans nygamla blåhuade alter ego Archangel a.k.a. Death gärna vill leva ut, och Warpath hamnar i trubbel med en demonbjörn. Fullt med nagelbitande ös eller?

Fortsätt läsa X-Force: Old Ghosts

Manus: Christopher Yost, Craig Kyle
Illustration: Mike Choi, Clayton Crain, Alina Urusov
Färgläggning: Sonia Oback
Förlag: Marvel
Betyg: 2++/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Smutsiga X-men i juli

onsdag 5 maj, kl 16:47 av 11 kommentarer

xwomen1134_X_FORCE__SEX_AND_VIOLENCE_1

Om man gillar både Marvels mutanter och snusk – då är juli en riktigt bra månad. Först och främst släpps one-shoten det snackats om i flera år. X-Women av skriven Chris Claremont och tecknad av ingen annan än pervot från Italien Milo Manara. Manara är mest känd för sin erotiska serie Click. Ta och bildgoogla det du, och du fattar vad jag menar. Helst hemma där ingen ser dig. Utöver det kommer ännu en serie det snackats om länge. Ända sedan nylanseringen av X-force har det varit prat om miniserien Sex and Violence. Skriven av det vanliga teamet Kyle/Yost och målad av ännu en italienare, Gabriele Dell’otto. Dell’otto är mannen som bland annat gjorde omslagen till Annihilation för några år sedan. Sex and Violence ser ut att bli en blandning mellan hack’n’slash och en kärlekshistoria. Mer info om båda serierna efter hoppet.

Fortsätt läsa Smutsiga X-men i juli

Skriv en kommentar
Recensioner

X-Force: Angels and Demons

söndag 13 december, kl 15:06 av 7 kommentarer

X-Force_02X-Force är ett namn som direkt får mig att associera till 90-talet. Rob Liefeld kom som en stormvind med sin nya fräcka tecknarstil och förvandlade New Mutants, mina personliga favoriter, till det Cable-ledda och testosteronstinna teamet X-Force. Ridå. Trots att jag på den tiden faktiskt uppskattade Liefeld som illustratör så fastnade jag aldrig för X-Force. Tror att det var för att all charm försvann där på något sätt, och kanke även för att jag alltid tyckt att Cable känts som en otroligt trist karaktär som trots det fått stå väldigt mycket i fokus. Hur som helst, när Liefeld och resten av Marvels stjärnkreatörer hoppade av och istället grundade Image Comics så lämnade jag X-Force och resten av Marvel bakom mig utan att blicka bakåt en enda gång. Fast forward nu, 15 år framåt i tiden, till 2008 närmare bestämt. Jag är vid den här tiden sedan typ ett år tillbaka som läsare hos Marvel, och läser någostans att X-Force kommer att återintroduceras som team i kommande X-eventet Messiah Complex (som jag ännu inte läst). Kändes väl måttligt spännande just då, men nu, ytterligare ett drygt år framåt i tiden, så kände jag efter att ha läst X-Necrosha att det nog var dags att utforska den här nya X-Force-titeln ordentligt. Sagt och gjort, jag inhandlade och har nu läst Angels and Demons som samlar X-Force #1-6 och gavs ut november 2008 (inbunden) och februari 2008 (TPB).

Storyn i extrem korthet: Cyclops (X-Mens ledare) grundar X-Force som en hemlig dödspatrull med syfte att ”ta hand om” kritiska hot mot mutantsläktet. Teamet består här initialt av Wolverine, Warpath och X-23 med Wolfsbane som frivillig men icke önskad fjärdemedlem, och deras första uppdrag är att utforska vad mutantutrotarna Purifiers egentligen pysslar med. Det visar sig snart att Purifiers, som tagits över av en återskapad Bastion, är i full fart med att återuppliva ett helt gäng mäktiga fiender till mutantsläktet med hjälp ett modifierat tekno-organiskt virus. Riktigt dåliga nyheter alltså, och för X-Force del så är det helt enkelt bara att vässa klorna och knivarna i förberedelse för en riktig slice ‘n dice-festival.

När det kommer till handlingen i Angels and Demons så kan jag tänka mig att den här serien inte är helt lättillgänglig för en nytillkommen läsare, främst på grund av att det är en hel del refererande till karaktärer från rätt många år tillbaka. Känner du inte alls till någon av Bastion, Donald Pierce, Leper Queen, Cameron Hodge, Steven Lang, Bolivar Trask, Graydon Creed eller William Stryker så kan det nog vara lurigt att förstå riktigt vad Purifiers plan går ut på, men det är heller inte helt livsnödvändigt. I grunden så räcker det med att veta att det är riktigt stora problem på gång och att X-Force måste försöka sätta stopp för dumheterna, men du får nog ut betydligt mer utav X-Force om du iallafall har lite grundkoll på X-Mens forna fiender. Om du har det så bjuder den här samlingen på lika delar spänning, mörker och action, och för min del del så tycker jag att X-Force som titel ges en egen identitet och atmosfär som på ett bra sätt kompletterar de övriga X-tidningarna.

Apropå mörker och atmosfär så är det något som X-Force har väldigt mycket av. Illustratören Clayton Crains målade stil med mörker, svärta och smuts konstant närvarande skapar exakt rätt stämning för den här typen av serie, och det känns nästan som om att vi befinner oss i en alternativ dystopisk verklighet där hotet från Purifiers verkligen är påtagligt. Jag har läst en del invändningar mot den konstanta svärtan och våldsamheterna i Crains illustrationer, men jag tycker snarare att det är något positivt här. Ska man göra något så ska man göra det ordentligt, och här fläskas det på ordentligt med grovt våld och olycksbådande scenarier staplade på varandra.

Några avslutande ord bara: Efter att ha läst den här samlingen så tycker jag definitivt att X-Force lyckats kasta av sig den där jobbiga 90-tals-associationen, och om författarna Christopher Yost och Craig Kyle fortsatt på det här spåret även i efterföljande nummer så kommer den här titeln med stor säkerhet bli en av de jag följer som lösnummer framöver. Jag återkommer framöver med recension av samling nummer två, Old Ghosts.

x_force_05

Manus: Christopher Yost, Craig Kyle
Illustration: Clayton Crain
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

X-Necrosha

måndag 7 december, kl 17:23 av 5 kommentarer

X-Necrosha_SecondPrintingVariantLevande döda! Avlidna kollegor återuppstår! Goda är plötsligt onda! Wohoo, Blackest Night rules! Eller nej. Det här är ju Marvel. Är det så att Marvel rippar DC:s event rakt av och även de vill rida på den populära zombievågen? Kanske. För min del så spelar det egentligen ingen roll vem som rippar vem och varför, utan mer om det görs snyggt. Marvels Necrosha är hur som helst ingen direkt kopia av DC:s Blackest Night, även om det på ytan finns en hel del uppenbara likheter. Grejen med att återuppliva avlidna karaktärer känns ju som sagt rätt gjord, men i Marvels fall handlar det inte om zombiefiering, utan mer om en sorts högteknologisk radiostyrning. Samma fast annorlunda alltså.

Oneshotten X-Necrosha är inledningen på Necrosha, och här läggs grunden för de parallella handlingar som kommer att löpa genom tre X-titlar: X-Force, New Mutants och X-Men Legacy. Personligen så har jag än så länge bara följt New Mutants (hittills utkomna samlingar av X-Force står på inköpslistan då det verkar vara en rätt mörk och ösig serie), vilket antagligen är anledningen till att jag tycker att den delen av X-Necrosha är den bästa. Den smått komplicerade handlingen i korthet: Selene aka The Black Queen och hennes samling av mordiska mutanter har lagt vantarna på en variant av det tekno-organiska viruset (kolla vad Wikipedia har att säga om T/O-viruset), och använder det för att reanimera och förslava både goda och onda avlidna mutanter i jakten på världsherravälde (eller något liknande). Ondskefullt till fulla muggar med andra ord.

Bland de klassiska karaktärer som återupplivats syns här Pyro, Stonewall, Super Sabre och ungdomsklubben Hellions, men det man främst reagerar på är returen av forna X-män som Cypher, Caliban och Thunderbird. Det kanske är ett smått billigt knep att spela ut kortet med goda kollegor som tvingas bli onda och attackera sina vänner, men jag tycker faktiskt att det funkar riktigt bra här, och jag tror nog att Necrosha kan komma att bjuda på en hel del tuffa beslut och tårdrypande avslut. Skulle dock säga att X-Necrosha främst är för de läsare som har en rätt så långvarig relation till X-Men (både döda och levande), för som rookie kan det nog bli lite väl svårt att hänga med i vem som är vem och vilka man egentligen ska hålla på. För min del så blir det dock en genomsnittlig stark 3:a (X-Force och Legacy: 3/5, New Mutants: 4/5).

x-necrosha

Manus: Craig Kyle, Christopher Yost, Zeb Wells, Mike Carey
Illustration: Clayton Crain, Ibraim Roberson, Laurence Campbell
Förlag: Marvel
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Dark X-men: The Confession

torsdag 1 oktober, kl 09:13 av 0 kommentarer

dark_x-men_the_confession_coverDet finns serier som är så fantastiska att de skriver in sig i seriehistorien som epokgörande verk. Serier som är så viktiga att de nästan räknas som allmänbildning att ha läst dem. Sen finns det serier som är helt överflödiga. Serier som man undrar varför de skapades överhuvudtaget. Dark X-men: The Confession hör inte till den första kategorin.

Ni som håller reda på statusen i Marvel-unversumet vet antagligen att A, Emma Frost i hemlighet gått med i Norman Osbornes sammanslutning av superskurkar «the Cabal», och B, att Scott ”Cyclops” Summer tillsammans med Wolverine bildat en hemlig grupp av mutanter, X-force, vars enda uppgift är att ta hand om de smutsiga uppdrag som vanliga X-men inte kan ta i och fortfarande ha händerna rena. Alltså, i klarspråk, att söka upp och döda de olika fiender som hotar mutantsläktets fortlevnad. Nu hör det till saken att Frost och Summers delar säng och egentligen borde vara helt ärliga mot varandra. Och det är just det de slutligen är med varandra i denna one-shot. Och inget fel med det.

Problemet är att innehållet i den här serien, trots att den ska vara en viktig del av Marvels pågående mutantgrejer kring Dark X-men, Utopia och Nation-X, känns helt bortkopplad från resten av alla titlar och berättelser. Det är som att den existerar i sitt egna lilla universum. Nerven och dramatiken i att Emma och Scott äntligen gör upp med sina mörka hemligheter saknas i princip helt. Och det lilla som finns där faller lika platt till marken som Magnetos gamla Astroid-X gjorde på 90-talet. Jag har läst upptakten till det som händer i den här serien, och jag har läst det som kommit efter. Och jag kan med all säkerhet att ingen som hoppar över det här har missat något. Så om du funderar på att köpa den här, snälla lägg pengarna på något istället.

Manus: Christopher Yost
Illustration: Bing Cansino
Tusch: Roland Paris
Färgläggning: Edgar Delgado
Förlag: Marvel
Betyg: -2/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Road to War of Kings TPB

tisdag 30 juni, kl 15:03 av 1 kommentar

siwok001Gillar du scifi och galaktiska intriger? Gillar du färgglada trikåer? Är du nyfiken på vad Starjammers, Emperor Vulcan, Shi’ar, Inhumans, Imperial Guard och delar av X-Men alla har gemensamt? Då finns det egentligen ingen ursäkt för dig att inte läsa Road to War of Kings som samlar upptakten till det pågående (och alldeles snart avslutade) kosmiska Marvel-eventet War of Kings. Det här albumet samlar oneshotten Secret Invasion: War of Kings, X-Men: Kingbreaker #1-4, utdrag ur X-Men: Divided We Stand och summeringen War of Kings Saga. Lite gott och blandat alltså, så vi kör väl helt enkelt igenom de olika delarna var för sig. Secret Invasion: War of Kings hoppar jag dock över här, för den har jag redan bubblat om tidigare då jag köpte den som lösnummer. Du hittar det inlägget här.

X-MenKingbreaker01X-Men: Kingbreaker är fortsättningen på två tidigare arcs i X-Men: The Rise and Fall of the Shi’ar Empire samt uppföljaren Emperor Vulcan. Båda handlar om Vulcans väg mot rollen som kejsare över Shi’ar-imperiet, där Rise and Fall är bland det bästa jag läst med X-Men medan Emperor inte är fullt så bra. När Kingbreaker inleds så sitter typ hälften av X-Men och Starjammers fängslade av Vulcans styrkor, och resten av dem planerar för en våghalsig fritagning. Vulcan själv är ute på en galaktisk våldsturné där han sakta men säkert expanderar Shi’ar-imperiet över tidigare allierade raser och kungadömen (därav namnet Kingbreaker), och det börjar minst sagt bli rätt dålig stämning kring Vulcans företaganden, inte minst hos grannarna Kree som nyligen övertagits av och nu leds av Inhumans (se Secret Invasion: War of Kings). Utan att spoila något om storyn så är de här fyra numren väldigt bra. Det är tät intrig och bra tryck rakt igenom, och Kingbreaker lägger en lovande grund för kommande enorma konflikter i huvudeventet War of Kings. För en second opinion (eller kanske first opinion?) om första numret av X-Men Kingbreaker, läs Ferdinands utlåtande här.

Utdraget från Divided We Stand är en kort snutt från Havoks tid i Vulcans fängelse, och tillför egentligen inte särskilt mycket alls till storyn. War of Kings Saga är en summering av allt som föranleder War of Kings, men är ingen egen serie, utan är istället ihopsatt av bilder från andra tidningar, exempelvis Inhumans, Rise and Fall of The Shi’ar Empire, Secret Invasion med flera. Bra inledning för den som inte varit med tidigare, men för oss som följt med från början blir det mest utfyllnad.

Som helhet sett så är Road to War of Kings en riktigt nice samling som sammanfattar och introducerar merparten av nyckelpersonerna i War of Kings. Det är bra intrig och även genomgående snyggt illustrerat, och efter det här är jag riktigt peppad på att få grotta ned mig i första samlingen av huvudeventet. Någon som vet när vi kan förvänta oss en TPB av War of Kings?

Manus: Andy Lanning, Dan Abnett, Christopher Yost mfl.
Illustration: Paul Pelletier, Dustin Weaver, Bong Dazo mfl.
Förlag: Marvel
Betyg: 4-/5

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Mutantnyheter för hösten 09

måndag 22 juni, kl 11:24 av 0 kommentarer

psylockHeroes Con 2009 höll Marvel i söndags en panel där de presenterade höstens mutantnyheter. Panelen som leddes av redaktören C.B. Cebulski och författaren Matt Fraction handlade mestadels om den kommande crossovern Utopia. Utöver det presenterades tre stycken nyheter. Två av dem hyfsat ointressanta, dels att miniserien X-babies kommer i oktober och att X-men: Legacy får en annual i september. Den riktigt intressanta nyheten var att Psylocke, som har gjort comeback i Uncanny X-men nyligen, får en egen miniserie i november. Skriven av Chris Yost (X-force, X-men Kingbreaker och Red Robin) och illustrerad av Harvey Tolibao (War of Kings: Ascension). En mer utförlig artikel finns på Newsarama.

Skriv en kommentar
Recensioner

Red Robin #1

måndag 15 juni, kl 08:00 av 2 kommentarer

redrobin1Förra veckan kom första numret av Batman and Robin och denna vecka är det dags för ytterligare en Batman-relaterad serie att ha premiär, nämligen Red Robin. Om ni har följt med i DC:s serier det senaste året så tror ni kanske att ni vet vem det är som döljer sig bakom masken, men tror ni det så har ni antagligen fel. Här är det Tim Drake, inte Jason Todd (som hade den på sig senast i Countdown to Final Crisis), som nu har dragit på sig Red Robin-dräkten och dragit till Europa för att få utlopp för en del uppdämd aggression och sorg, men också för att söka reda på Bruce Wayne. Tim är nämligen övertygad om att Bruce Wayne inte är död utan fortfarande lever. Har Tim Drake dukat under i sorgen och saknaden efter sin mentor och adoptivfar och helt tappat fattningen?

Fortsätt läsa Red Robin #1

Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

X-Force #14

tisdag 28 april, kl 12:00 av 0 kommentarer

773024-xforce14_superNär den nya X-Force-tidningen kom ut för ungefär ett år sedan plockade jag upp ett par av de första nummren för att se vad om det var något. Det var det. Jag gillade verkligen denna nyare, mörkare, mer brutalare versionen av X-Force än den gamla med Cable i början av 90-talet. Men sedan så kom andra serier som lockade bort mig ifrån X-Force och jag glömde mer eller mindre bort serien… fram till nu. I och med nya arcen Messiah War så har jag blivit nyfiken på X-Force igen. Frågan är om X-Force fortfarande håller eller om den har tappat i styrka sedan jag läste de första numren.

Fortsätt läsa X-Force #14

Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Emperor Vulcan

tisdag 24 februari, kl 11:41 av 1 kommentar

3306741581_2f6ce7c1e4_oMed förhoppning om att Emperor Vulcan skulle vara lika bra som Ed Brubakers 12-numriga X-Men-epos (ja, vi säger att det är ett epos) The Rise and Fall of the Shi’ar Empire var jag minst sagt rätt peppad när jag och kattungarna kurade ned oss i vardagsrumssoffan med en nyanländ TPB. Katterna verkar dock lida av koncentrationssvårigheter och lämnade snart läsandet för att istället sitta och stirra i väggen ett bra tag innan de plötsligt bestämde sig för att rafsa upp all bäddning i sovrummet. Så här i efterhand kan jag nästan önska att jag hade hängt på.

3306744865_c8845c4e37_oGrunden för Emperor Vulcan, författad av Christopher Yost (som jag inte är särskilt bekant med), läggs i X-Men: Deadly Genesis, även denna av Brubaker, där han introducerar Vulcan aka Gabriel Summers som den förlorade tredje brodern till Alex och Scott Summers, det vill säga Havok och Cyclops. Jag var måttligt förtjust i Deadly Genesis, men i och med att den ledde fram till ovan nämnda The Rise and Fall… så var allt i princip förlåtet. Hur som helst, som titeln avslöjar så har Vulcan då till slut lyckats sno åt sig positionen som kejsare över Shi’ar-imperiet, medan brorsan Havok tillsammans med en samling x-polare, resterna av Starjammers och en hop Shi’ar-rebeller plottar för att avsätta Vulcan från tronen. Så långt är allt väl.

3306744657_038e524050_oDet första jag stör mig på med Emperor Vulcan är illustrationerna. Billy Tans fräna omslag, som du kan se här ovan/nedan, känns nästan som falsk marknadsföring när man börjar läsa och konfronteras av Paco Diaz lätt utvecklingsstörda karaktärer. Svårt att sätta fingret på vad det är som känn så fel, men tror att det handlar om hans proportioner och perspektiv. Miljöer, skepp och utomjordingar ser oftast helt ok ut, men så fort någon karaktär man tror sig känna igen är med så blir man mest bara sur för hur förvrängda och fel de ser ut.

Dock, en något bristande tecknarstil kan ju förlåtas tack vare en mästerlig historia. Så är det tyvärr inte här. Emperor Vulcan slutar i pincip på exakt samma sätt som det börjar, med Vulcan som kejsare och Havok och co som kämpande underdogs. Allt som händer däremellan känns därför mest som utfyllnad som inte påverkar någonting. Visst, det blir en del fightande fram och tillbaka mellan de olika faktionerna, och det är ju rätt fräckt när en nyintroducerad rymdras använder custombyggda stjärnor för att bränna sönder planeter och annat det inte gillar, men i det stora hela känns de mot slutet smått platt. Hoppas på att Vulcan och hans entourage skärper till sig under pågående och kommande War of Kings.

Manus: Christopher Yost
Illustration: Paco Diaz
Förlag: Marvel
Betyg: 2+/5

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...