Inlägg taggade ‘Dale Eaglesham’

Recensioner

Alpha Flight #0.1 och 1

söndag 10 juli, kl 23:09 av 0 kommentarer

ALPHA_FLIGHT_1_EagleshamLite trist att det blir glest med skrivandet för min del, men hellre att jag skriver något som känns bra än att jag tvingar fram något halvhjärtat. Jag har ju dragit tillbaka rätt ordentligt på lösnummerläsandet, men jag kunde inte stå emot lockelsen med en helt ny Alpha Flight-titel. Jag har svårt att sätta fingret på varför, men jag har alltid gillat Alpha Flight. Kanske är det tack vare den rätt udda laguppställningen, eller tack vare gruppens dynamik och inre stridigheter, eller helt enkelt för att de avviker från den amerikanska mallen i och med att de är kanadicker. Hur som helst, jag är ett fan sedan länge, och med en rykande färsk titel tillagd på pull list:en så var det dags att se vad det klassiska kanadensiska teamet har att erbjuda. Vi inleder dock, som vi brukar göra när jag väl får tummen ur och recenserar lite, med lite bakgrund.

Som sagt så är Alpha Flight Marvels största kanadensiska superteam. Teamet skapades av John Byrne (jag hoppas att alla som hänger på Shazam har koll på vem Byrne är?) och gjorde sitt första officiella framträdande 1979 i Uncanny X-Men #120. 1983 fick Alpha Flight sin egen tidning, författad och tecknad av en då något motvillig Byrne, och det var med den titeln som de fick sitt stora genombrott. Någon gång framöver ska vi återkomma till Byrnes Alpha Flight under kategorin Moderna klassiker, men det tar vi då. Alpha Flights egen titel rullade på i drygt 10 år innan den lades ned, och sedan dess så har det gjorts några mindre lyckade försök till nystarter och ett antal mer lyckade miniserier. Ni som hängt med här ett tag kanske minns min sågning av ett av de senare försöken till en nylansering av Alpha Flight , men det har som sagt kommit mer lyckade tillskott, som actiondängan Omega Flight och den fristående uppföljaren Weapon Omega, som jag recenserade här.

Ni som hänger med i Marvel-kontinuiteten minns kanske att Michael Pointer, då kallad The Collective, numera Weapon Omega, lyckades ha ihjäl hela Alpha Flight bortsett från Sasquatch i slutet av House of M? Sedan dess så har de varit döda, men i eventet Chaos War så blir merparten av Alpha Flight återuppväckta från de döda, och har nu återvänt till rollen som Kanadas främsta beskyddare. John Byrne är såklart borta sedan länge, och som nya kreatörer finner vi istället författarparet Fred Van Lente (Incredible Hercules) och Greg Pak (Planet Hulk, World War Hulk, War Machine) samt illustratören Dale Eaglesham (Steve Rogers: Super-Soldier, Fantastic Four).

Vi kan väl snacka lite kring det här med #0.1 också när vi ändå är igång. Marvel har ett pågående initiativ där de släppt en massa titlar som numrerats med .1. Bland de mer prominenta titlarna finner vi till exempel Amazing Spider-Man #654.1 och Uncanny X-Men 354.1. Syftet med .1 är att skapa en perfekt hoppa-på-punkt för nytillkomna läsare. Det är inga direkta nystarter av serierna, utan snarare fristående nummer som öppnar upp för ett fortsatt läsande av kommande nummer efter .1. Rätt smart faktiskt, men huruvida det lockat några nya läsare till Marvel eller ej vet jag inte. För Alpha Flight så funkar 0.1 som en introduktion av teamet samt det rådande läget i Kanada, och det leder oss helt naturligt in i nästa kapitel av min recension: Handlingen.

Fortsätt läsa Alpha Flight #0.1 och 1

Manus: Fred Van Lente, Greg Pak
Illustration: Dale Eaglesham, Ben Oliver
Tusch: Dan Green, Andrew Hennessy
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Fantastic Four: vol 1

måndag 1 november, kl 09:00 av 5 kommentarer

FF1Bakom den något oinspirerande titeln ovan döljer sig inte nån klassikervolym av Lee/Kirby utan en betydligt mer sentida version av The World’s Greatest Comic Magazine (som den ju kallas). Från och med FF #570 tog stjärnskottet Jonathan Hickman (The Nightly News, Pax Romana, S.H.I.E.L.D) över som författare och denna trade samlar alltså de inledande numren av ’Hickman-eran’, #570-574.

Ni som kan er Hickman vet att han gillar att tänka stort, och det är en attityd som passar Marvel’s First Family: är det Fantastiska Fyran ska det vara kosmiska hot och dimensions- och tidsresande, ju mer desto bättre. Och det klarar Hickman av galant. I fokus för hans första arc (#570-572) står FF:s ledare Reed Richards och dennes sökande efter den stora lösningen på problemet som gäckat honom hela hans liv: ”How do I solve everything?” Bombastiskt så det förslår.

Fortsätt läsa Fantastic Four: vol 1

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Dale Eaglesham, Neil Edwards
Tusch: Andrew Currie
Färgläggning: Paul Mounts
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Steve Rogers som Super-Soldier

lördag 17 april, kl 11:00 av 1 kommentar

Som Rikard nämnde så kommer det en ny serie med Steve Rogers (du vet Captain America som dog, blev ersatt av sin gamla sidekick och som nu återuppstått) undertecknad Ed Brubaker och Dale Eaglesham. I juni är det dags för Steve Rogers: Super-Soldier, och så här kommer han att se ut:

super_soldier

Rätt ball kostym om du frågar mig. Mer info om allt det här hos Comic Book Resources.

Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

3 × Spider-Man

lördag 20 februari, kl 09:37 av 6 kommentarer

ASM620Varning! Följande krönika innehåller milda spoilers!

Okej, nu har det hänt. Amazing Spider-Man har officiellt tagit steget från riktigt-bra-för-att-vara-mainstream till OMG-vad-bra-in-i-minsta-detalj. Den senaste veckan har jag överdoserat på ASM med två nya trades (Election Day – samlar #583-588 samt korthistorier från Amazing Spider-Man: Extra #1 och #3 plus en serie som tidigare bara funnits online – och 24/7, samlar #589-594 samt korthistorier från Amazing Spider-Man: Extra #2 och #3) plus senaste lösnumret, #620, som innehåller upplösningen på Mysterio-historien som jag nämnde i min tidigare recension av ASM #619.

Och det är efter att ha läst dessa två album och senaste numret som jag kapitulerar: jag måste bara förbehållslöst älska ASM.  Att kvalificera mina tidigare positiva omdömen med prefixet ”mainstream” känns nu både fegt och skitnödigt. Hur gör de? Hur får de ut den här tidningen tre gånger i månaden med så genomgående hög kvalitet? Historierna, ofta med tre-fyra bihandlingar bredvid huvudhandlingen, ångar på i ett rasande tempo med förvecklingar och korsförvecklingar hit och dit. En tråd du trodde tappats bort för fem-tio nummer sedan kommer plötsligt tillbaka, en annan tråd avvecklas snyggt och prydligt – men kanske kommer att väckas till liv igen framöver. Överraskningarna är legio och man ser sällan twistsen komma – fast de kommer i princip hela tiden – för att det går så fort hela tiden. Election Day är intrigmässigt centralt i detta avseende: här avslöjas både nya Spindel-fienden Malices hemliga identitet, liksom vad/vem som egentligen döljer sig bakom det tidningarna döpt till ”The Spider-tracer killer”. Båda avslöjandena sköts snyggt och tajt, värdigt Marvels och DCs just nu bästa tvålopera-serie. Tvålopera-känslan, den som alltid varit karaktäristisk för Spindelmannen sen Lees och Ditkos dagar, är i stort sett närvarande i varje ruta.

Fortsätt läsa 3 × Spider-Man

Skriv en kommentar
Recensioner

Fantastic Four #670

torsdag 3 september, kl 23:51 av 0 kommentarer

fantastic_four_570_coverFantastic Four är en av de Marvel-titlar som jag egentligen aldrig följt. Jag har aldrig riktigt uppskattat dem. Ok jag läste dem ibland i de svenska Marvel-tidningarna på 80-talet, men de kändes alltid alltför präktiga och hederliga för att bli intressanta. Försvarare av de amerikanska familjeidealen och helt enkelt för jävla puttenuttiga. Jag har säkert haft fel under åren, men så har det känts och därför har jag aldrig brytt mig om att läsa dem i någon större utsträckning. Visserligen har Mark Millar och Bryan Hitch just avslutat en lyckad run i Fantastic Four, och med tanke på vilka upphovsmännen är så borde jag väl ha läst den. Men det får vänta tills de kommer i någon fin samling. Men nu när ett helt nytt team har hoppat på serien så tänkte jag ändå att det är dags att ge gamla Fyran en chans.

Jonathan Hickman är en av Marvels nya författarförmågor. Han skriver för närvarande Secret Warriors tillsammans med Brian Michael Bendis. En serie som hittills varit riktigt bra. Illustratören Dale Eaglesham har en lång karriär bakom sig i seriebranschen. Han har bland annat tecknat Green Lantern för DC och en hel del Punisher för Marvel. Tillsammans har de tagit över efter Millar och Hitch.

Den nya arcen Solve Everything börjar rätt lättsamt med att Fyran slåss mot Bently ”The Wizard” Wittman. Och trots att jag näst intill har noll koll på honom så kommer jag lätt in i historien. Det känns verkligen att det nya kreatörsteamet velat börja helt på nytt, och det passar en ny läsare som mig. Konfrontationen med The Wizard får Reed Richards att inse att alla hans försök att rädda världen är lönlösa. Människan ör dömd till att utplåna sig själv. Därför tar han sig an sin största utmaning hittills — att hitta en lösning på allting! Snacka om hybris. Allt detta leder Richards får kontakt med massa parallelluniversella kopior av sig själv. Tillsammans ska de rädda hela mänskligheten. Tjo!

Jag tycker ändå att Fantastic Four är rätt ok. Visst, det är lite väl präktigt med äktenskap, familjliv och nattande av småbarn på sina håll. Fördomarna har viss sanning i sig. Men jag kan ändå välja att bortse från det och se berättelsen i stället. Och det är kanske lite väl mycket dimensionellt och metafysiskt tjafs. Men det får man räkna med när man har med Mister Fantastic att göra. Så, jag kommer ändå fortsätta läsa denna arc och se hur Fyran artar sig. Kanske hänger jag kvar även efter Solve Everything är över.

Hur ser serien ut då? Jo, Eaglesham gör ett helt ok jobb. Det är normal Marvel-klass av hög standard, men absolut inget som sticker ut. Då är det snarare färgläggaren Paul Mounts som är den store stjärnan. När jag läser den här tidningen inser jag hur viktig färgläggningen har blivit i den moderna superhjälteserien. En riktigt bra färgläggare är verkligen något som kan få en serie att lyfta visuellt. Annat än de färgblobbar man var van vid under 80- och 90-talet.

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Dale Eaglesham
Tusch: Dale Eaglesham
Färgläggning: Paul Mounts
Förlag: Marvel
Betyg: 2++/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...