PREVIEWSTIPS: Om ni trodde att Previewstipsen var över för den här månaden så trodde ni fel. Här kommer ett till. Denna gång handlar det en MAX-titel från Marvel. Nämligen av nystart av den gamla succén Punisher MAX som Garth ”Splatt” Ennis skrev fram tills för något år sedan. Denna gång är det Jason Aaron (Wolverine: Weapon X, Scalped) som står för manus. Tecknandet står en gammal Ennis-bekanting för. Ingen mindre än Steve Dillon, mannen som tillsammans med Ennis skapade klassikern Preacher. Om denna serie tar vid efter där den tidigare MAX-serien slutade är oklart. Klart är dock att Kingpin kommer att ha en central roll i serien. Inte helt svårt att missa med tanke på det otroligt snygga omslaget av Dave Johnson, som till vardags gör omslagen till Johans nya favorit 100 Bullets.
Inlägg taggade ‘Marvel MAX’
Previewstips november – Punisher Max #1
Marvels Strange Tales MAX, bra eller dåligt?
I september kommer första numret av Strange Tales MAX. Det är (för er som inte orkar klicka på länken och läsa själva) en antologitidning där kända (och okända?) amerikanska indieserieskapare tar sig an Marvels superhjältar. Det kan bli hur kul som helst. Eller lika gärna hur skitnödigt som helst. Vad tror ni? Pepp eller inte?
Punisher: Force of Nature
Ibland köper jag serier enbart baserat på omslaget. The End League var ett sådant (kanske inte helt lyckat) fall. Punisher: Force of Nature är ett annat. Med ett omslag tecknat av Mike Deodato Jr, med Punisher mitt i en pågående fight mot Moby Dick så är det rätt självklart att man blir lite nyfiken.
Nu är det tyvärr inte så att Punisher slåss mot vattenvidunder i den här oneshotten (hade ju varit lite långsökt att försöka få till det), utan det är snarare en rätt ordinär uppgörelse mot den ryska maffian – till sjöss. Punisher har luskat ut att tre smågangsters lyckats bli inblandade i någon betydligt större brottslig verksamhet, och att de tre träffas då och då för att ge sig ut och fiska ock skryta om sina bravader. För att ta reda på vad de egentligen pysslar med så hänger Punisher på ut på sjön (i smyg då såklart), sänker gangsterbåten och tvingar trion att ta sin tillflykt till en gummibåt. Väl i gummibåten visar det sig att han kastat bort all proviant och bytt ut sjösjukemedicinen mot saltpiller (vilket illustreras i all sin grisighet med att trion får våldsamma kräkningar), och det dröjer inte särskilt länge innan paranoian sprider sig på den lilla gummibåten. Hokus pokus, det dröjer inte särskilt länge innan trion inte är en trio längre, och Punisher avbryter snart nog hela kalaset med en skön harpunering. Slut.
Manus: Duane Swierczynski
Illustration: Michel Lacombe
Förlag: Marvel MAX
Betyg: 2+/5
The Destroyer #1
Du ska läsa the Destroyer! Ja, du hörde mig. Varför? För att det är en övervåldsam knytnävskavalkad utan dess like? Japp. För att det är lika snyggt som roligt? Japp. För att det är en intressant betraktelse över en åldrande superhjälte som vet att han snart ska avlida? Japp. The Destroyer lyckas vara en av de där serierna som jag går runt och hoppas få läsa, och är därmed i all korthet en nära på perfekt mix av ryggradsbrytande action och väldigt bra berättande.
Punisher vol. 2 – Kitchen Irish
I och med att jag gillade första volymen av Garth Ennis Punisher så köpte jag även volym 2. Här går Frank Castle från huvudprotagonist och maffiautrotare till något av en bisittare i en trasslig och väldigt våldsam dispyt mellan olika irländska faktioner i Hell’s Kitchen. Handlingen med gängkrig mellan irländska amerikaner som bombar och torterar ihjäl varandra är i sig helt ok, men det är lite trist att Punsiher själv får så lite utrymme. Känns mycket som att Ennis, som själv tydligen ska vara irländare från början, passat på att utnyttja sitt författarskap i Punisher för att berätta en annan rätt fristående historia, och bara pusslat in Punshier lite där det passar. Som sagt, volym 2 är helt ok, men jag hoppas det är mer Punisher i volym 3. Tack på förhand.
Punisher vol. 1 – In The Beginning
Jag var aldrig ett särskilt stort fan av Punisher. Han var för mig den där killen som skulle vara stenhård och ball, men som på grund sin brist på superkrafter alltid kändes lite malplacerad tillsammans med de ”riktiga” superhjältarna. Tänkte flera gånger att Punisher skulle funka bättre som karaktär utan alla andra superindivider i samma värld. Det är just det som Garth Ennis gör med Frank Castle i sin helt egen version av Punisher (som gavs ut av Marvels MAX-avelning, som då är ”vuxnare” varianter av serietidningar. Grovt språk och mer våld alltså) från 2004. Ennis presenterar här Punisher som en åldrad Vietnam-veteran som trots att han börjar närma sig 60-årsåldern är något av det mest brutala som gått i ett par militärkängor. Punisher är här ingen muskulös trikåkille med en stiliserad dödskallelogo på bröstet. Han är istället en storväxt, ärrad och allmänt otrevlig fd krypskytt och legoknekt som bestämt sig för att på egen hand avrätta alla brottslingar, iklädd kängor, cargopants, trenchcoat och en riktigt elak svart dödskalle-t-shirt. Han är här helt enkelt en gammal elak jävel med en hel hög hårdvara som han inte drar sig för att använda.
