X-factor har de senaste månaderna varit en rätt usel tidning och jag har kategoriskt valt att inte skriva om den. Just på grund av sin uselhet. Men om man bortser från Valentine De Landro fruktansvärt fula illustrationer så är ändå det här numret rätt bra. Jag citerar Marvel Catalog:
You remember John Maddox, right? He’s the one dupe that Jaime Madrox never reabsorbed. Family man. Pastor. All around decent guy. Well, he’s having a really really BAD day. And things are going to get worse when an armed Madrox comes knocking on his door. He’s looking for answers that only a man of the lord can provide and if Madrox doesn’t like what he hears, it may very well be the last sermon that John Maddox ever delivers…
The Mutiple Man har haft det rätt dystert ett tag. Först gjorde han Siryn på smällen och det var väl egentligen inte så dystert. Men det visar sig att det var en kopia av honom som gjorde det och inte Jamie själv. Problemet är även att Jamie var så full den kvällen att han inte kommer ihåg det. Att det inte var han som gjorde det alltså. Nio månader senare när babyn föds och Jamie som den stolta far han är håller babyn i sin famn så absorberar han den in i sin kropp. Som han gör med alla sina kopior som han rör vid. Katastrof. Mamma Siryn blir så klart förkrossad. Och jävligt förbannad.
I detta nummer bestämmer sig Jamie för att besöka prästen John Maddox och i princip bekänna sina synder till sig själv och sen skjuta skallen av sig. Tyngd av skuld ser han det som enda utvägen. Rätt tung mörk skit för att vara Marvel. Med en ordentlig tecknare hade det här kunnat bli riktigt bra.
Manus: Peter David
Illustration: Valentine De Landro
Tusch: Pat Davidson
Färgläggning: Jeromy Cox
Förlag: Marvel
Betyg: 3-/5

Tidigare i veckan så var jag och såg Dragonball: Evolution. Lite konstigt val kanske då jag aldrig läst en enda manga-serie, vare sig av Dragonball eller någon annan. Men jag gillar anime och jag har faktiskt sett ett par avsnitt av TV-serien Dragonball Z (oftast på utländsk TV dubbat till t.ex. spanska eller tyska) så helt obekant med Goku och hans vänner är jag inte.

Jag har väntat på Flash: Rebirth #1 ända sedan jag först hörde talas om serien. Men nu är väntan äntligen över! Flash har alltid varit en av mina favoritkaraktärer och då särskilt Barry Allen. Visst, Wally West har varit Flash under större delen av tiden som jag har läst serier men den första Flash som jag stötte på var i gamla Gigant-serier på slutet av åttio-talet och då var det Barry Allen som gällde. Så nu är det alltså äntligen dags för Allens återkomst till DC:s universum. Jag har alltså väldigt höga förväntningar på Flash: Rebirth. Men kommer serien verkligen att leva upp till dessa högt ställda förväntningar?








