Spoilervarning utfärdas härmed för texten nedan!
För att vara en kille som hellre läser noveller än tegelstensromaner och helst bara vill rita monster lyckas Mike Mignola verkligen snärja in sig och sin hjälte i de mest vittomfattande och komplexa intrigtrådar. För närvarande spänner Hellboys historia från ”The First Age” (förmodligen tiotusentals år eller mer före Kristus) till nutiden. Mot slutet av den förra historien The Wild Hunt avslöjades det att världens främste paranormale detektiv också är ättling i rakt nedstigande led till själve Kung Arthur. Den här serien tar vid direkt efter de händelserna.
Första numret är riktigt välmatat utan någon som helst startsträcka. Inom loppet av de första sidorna presenteras ett nytt mysterium, de senaste tio åren i Hellboys liv rekapituleras i form av snygga enrutingar och vår hjälte konfronteras med sin alkoholism inför flickvännen Alice. Sedan åker de iväg i en liten hyrbil med Excalibur (svärdet alltså, inte Captain Britain och gänget) i baksätet. Mignola har verkligen kommit lång väg sedan han kände sig så osäker inför skrivandet av Seed of Destruction att han bad kompisen John Byrne om hjälp. Med utsökt berättarekonomi och en förmåga att presentera viktig information i språnget håller han berättelsen igång och har samtidigt utrymme för de där tysta, laddade ögonblicken som höjt så många av hans serier. Vid det här laget har tecknaren Duncan Fegredo mer än två album under bältet och han har verkligen gjort Hellboy till sin egen. Där Mignola är sparsmakad som en syntes mellan medeltida träsnitt och Jack Kirby, väljer Fegredo en mer detaljerad väg mot samma mål: fantastiska, skräckinjagande illustrationer vars summa är större än den myriad av influenser de bygger på. Det finns Hellboyfans som övergav serien i protest när Mignola överlät tecknandet åt andra. Hög tid att komma ombord igen, ni vet inte vad ni går miste om!
Illustration: Duncan Fegredo
Förlag: Dark Horse
Betyg: 4/5
Hellboysamlingarna är alltid värda ett köp. Författarkommentarer till berättelserna och bilder ur skissblocken är något av det man bjuder på utöver redan publicerat material. Huvudnumret i det här albumet är miniserien The Crooked Man från 2008. Mike Mignola stod för manus och Richard Corben för teckningarna. Under slutet av 50-talet går Big Red på tur i Appalacherna och stöter sin vana trogen på konstigheter. Historien tillkom när Mignola insåg att han skrivit Hellboy sedan cirka 1993 och inspirerats av folklore från hela världen med undantag för hemlandet. Sagt och gjort tar Mignola här ett blad ur boken om Amerikas mörka hjärta, lägger till inspiration från författaren 
Jag vet att jag är lite sen till festen – Turf är väl vid det har laget inne på sitt andra nummer. Jag är ledsen att jag inte hann varna er tidigare.
Lite personliga reflektioner så här långt kommen i mitt New Avengers-retrospektiv (här hittar ni 
s:CD atsem rugifib, åf nege gnindit! Så föreställer vi oss gärna att någon DC-redaktör mumlade när beslutet togs att ge trollkvinnan i hög hatt och nätstrumpor en egen tidning. Zatanna har alltid varit en sån där figur som kan funka i en team book men som har alldeles för lite personlighet och oomph för att kunna bära upp en egen blaska under någon längre tid (se vidare Martian Manhunter) – så det är vågat av DC att försöka.
