Inlägg taggade ‘3’

Recensioner

American Vampire vol 1

onsdag 2 november, kl 11:12 av 2 kommentarer

AV1Visserligen lite efter halloween men ändå: vampyrer passar väl fortfarande årstiden?

Ni som följt vår bevakning av The New 52 kanske har undrat hur det kommer sig att allt vad den där Scott Snyder skriver är så efterlängtat? Jo, för att Snyder tillsammans med ingen annan än skräcknestorn Stephen King 2010 började publicera skräckserien American Vampire på Vertigo – en serie som prompt rusade upp på New York Times bestsellerlista och belönades med 2011 års Eisner för Best New Series. Så nu när American Vampire #1-5 äntligen kommit ut som TPB kan det kanske vara passande med en liten titt på serien som blev Snyders katapult till mainstream big time.

Fortsätt läsa American Vampire vol 1

Manus: Scott Snyder, Stephen King
Illustration: Rafael Albuquerque
Färgläggning: Dave McCaig
Förlag: DC/Vertigo
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Orchid #1

söndag 16 oktober, kl 22:27 av 0 kommentarer

orchidcoverFör några veckor sedan skrev jag om Rage Against the Machine-medlemmen Tom Morellos första serie Orchid med teckningar av Scott Hepburn. Serien släpptes som jag hoppades även digitalt och nu är det dags att se om min pepp var befogad. Noterbart är att den var dyrare digitalt än i pappersform. Dark Horse app är inte lika bra som Comixology, den är buggigare men upplösningen är toppen. Nya nummer kostar liksom Orchid normalt bara 15 pix jämfört med DCs och Marvels 22/28 pix.  Orchid utspelar sig i en postapokalyptisk värld där haven stigit och de genetiska koderna slagits sönder. Mänskliga bosättningar är omringade av en tät vildmark varifrån våldsamma nya djurarter lever av de hjälplösa. Den högt belägna marken tillhör de rika och mäktiga och de överblickar kåkstäderna nedanför. Ett brutalt styre upprätthåller ordningen och låter de rika förslava de fattiga. I denna värld inser en ung prostituerad, Orchid,  som inser att hon kan uppnå mer än den roll samhället förpassat henne till. Motstånd mot den rådande ordningen finns och en grupp har kommit över den legendariske upprorsledaren General Chinas mask som tros innehålla magiska krafter. De är dock förföljda av soldater och den ende som undkommer är Simon och han hamnar i en kåkstad där han räddar Orchids yngre bror. Den rebelliska Orchid har gjort sig ovän med en hallick och det får ödesdigra följder för henne och hennes familj liksom Simon. Orchid är planerad till tolv nummer så det kommer inte att bli en ongoing utan det finns ett planerat slut.

Överlag tycker jag att Orchid är en riktigt lyckad debut av Morello. Han undviker alltför klyschiga karaktärer och världsbyggandet är riktigt bra. Han lyckas framförallt bra med Orchids roll, hon är varken en glorifierad prostituerad eller ett offer för omständigheterna. Hon gör vad som krävs för att försörja sin familj, hon är heller ingen älskvärd person. Samtidigt finner en avsky mot tingens ordning som brinner starkt inom henne. Det ska bli intressant att följa hennes resa till upprorsledare. Även Simon är en intressant karaktär som jag har svårare att få grepp om men inte heller han känns klyschig. En intressant sak är att de fattiga är korta medan de rika är långa, en tydlig indikation på den ojämna fördelningen av resurser. En möjlig inspiration från verkligheten är apartheidtidens Sydafrika där den svarta och sannolikt även den färgade befolkningen var kortväxta jämfört med de vita. Detta faktum har förts fram som en förklaring till Bafana Bafanas (Sydafrikas fotbollslandslag) klena resultat medan rugbylandslaget vann guld på 90-talet. Liksom i RAtMs musik finns här ett politiskt budskap och det ska även bli intressant att följa hur Morello presenterar olika aspekter av den här världen framöver och sitt budskap. Scott Hepbruns teckningar är överlag bra och totalt sett är det ett bra förstanummer med en bra grund att bygga på men ingen wow-upplevelse.

Manus: Tom Morello
Illustration: Scott Hepburn
Förlag: Dark Horse Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Carbon Grey Vol 1: Sisters at War

lördag 15 oktober, kl 00:18 av 0 kommentarer

CarbonGrey_TPB_coverCarbon Grey väckte min uppmärksamhet i början av året genom de vackra teckningarna eller snarare målningarna av Khari Evans, Kinsun Loh och Hoang Nguyen. Exakt vem som gjort vad vet jag inte men fint som snus är det iaf. Carbon Grey handlar om de fyra systrarna Grey som för vidare en tradition inom familjen, att livvakta och stödja kejsaren över Mitteleuropa. Så har det varit i tusen år sedan systrarna Greys anfader Gottfaust skyddade kejsaren innan han enligt historieskrivningen förrådde kejsaren. Systrarna Grey har alltid varit tre men nu är de fyra, Giselle, Mathilde, Eva och Anna, och enligt legenden ska den 13e systern Grey förändra historien, den sk Carbon Grey. Serien inledes med att Giselle Grey befinner sig på en zeppelinare med kejsaren, problemet är att kejsarens huvud är mos. Giselle flyr för sitt liv och riket skakas i sina grundvalar när kejsarinnan intrigerar, systrarna Greys efterlyses för högförräderi och Wolf General smider sina planer. Allt detta samtidigt som Mitteleuropa är i krig med de allierade, ett krig som förött kontinenten.

Teamet bakom Carbon Grey har lånat friskt till den värld som presenteras. Soldaterna i skyttegravarna är hämtade från första världskriget och jag får med lite välvilja Otto Dix-vibbar men vidrigheterna här består mest av slashade huvuden och inte rena mardrömsscenerier. Flygplanen påminner dock mer om nutida drönare än första världskrigets dito. Lite plastik hi-tech och en gränsvakt med något som liknar en surfplatta för kontroll av passerande bryter av det hela. Arkitekturen å andra sidan är en blandning mellan nationalromantik a la Nibelungen och antikens Rom. Jänkarna (jag antar att alla bakom Carbon Grey är det) använder också klassiska namn från den tyska kulturen på ett underhållande sätt. Systrarna Greys lärare är en ärrad kämpe vid namn Goethe och anfadern heter som nämnts Gottfaust. En salig blandning men med lyckat resultat. Världsbyggandet är både snyggt och intressant, speciellt för en germanofil som undertecknad.

Fortsätt läsa Carbon Grey Vol 1: Sisters at War

Manus: Khari Evans, Paul Gardner, Mike Kennedy, Hoang Nguyen
Illustration: Khari Evans, Kinsun Loh, Hoang Nguyen
Förlag: Image
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The New 52 * 5

torsdag 13 oktober, kl 18:40 av 10 kommentarer

Efter ett par tunga jobbdeadlines och en resa till Bulgarien är det nu dags för mig att jobba mig tillbaka in i seriematchen igen. Det gör vi bäst med en megarecension av ytterligare fem nya DC-förstanummer, eller hur?

Resurrection1Resurrection Man – Britterna Dan Abnett och Andy Lanning hoppar från Marvel, där de ju gör sitt mesta jobb, till DC med en ny version av en figur de en gång uppfann åt DC: Mitch Shelley, The Resurrection Man. Resurrection Man har den något aparta superkraften att när han dör så vaknar han snart upp med en ny superkraft (och stackars Mitch dör ofta, osårbarhet verkar inte vara en kraft han någonsin har på repertoaren). Det ser på papperet ut som ett perfekt upplägg för lite mörk och samtidigt trippad superhjälteunderhållning med lite lagom djupa reflektioner över död och identitet och såna saker. Det var i alla fall så jag mindes det sena 1990-talets Resurrection Man, men i det här numret varar det mörka och existentiella i exakt 8 sidor, innan resten av numret tas upp av en lång fajtscen mellan Mitch och en demon. Trå-kigt! Blasé som jag är efter år av populärkulturkonsumtion tycker jag dessutom att den antydda ramhandlingen med ”ett krig mellan himmel och helvete” känns ungefär lika originell som baksmälla på nyårsdagen. Lägg till detta Fernando Dagninos helt ordinära och ibland rentav tillkämpat ”mörka” illustrationer och vi slutar med en New 52-titel som måste klassificeras som tämligen svag även i ett redan svagt startfält. Betyg: Två minus. Fortsätt läsa The New 52 * 5

Manus: Dan Abnett (Resurrection Man), Andy Lanning (Resurrection Man), Brian Azzarello (Wonder Woman), J H Williams (Batwoman), J Haden Blackman (Batwoman), Justin Gray (All-Star Western), Jimmy Palmiotti (All-Star Western), Peter Milligan (Justice League Dark)
Illustration: Fernando Dagnino (Resurrection Man), Cliff Chiang (Wonder Woman), J H Williams (Batwoman), Moritat (All-Star Western), Mikel Janin (Justice League Dark)
Färgläggning: Santi Arcas (Resurrection Man), Matthew Wilson (Wonder Woman), Dave Stewart (Batwoman), Gabriel Bautista (All-Star Western), Ulises Ariola (Justice League Dark)
Förlag: DC
Betyg: 2- (Resurrection Man), 2 (Wonder Woman), 3+ (Justice League Dark), 4 (Batwoman), 4 (All-Star Western)/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Frank Miller’s Holy Terror

fredag 7 oktober, kl 23:54 av 5 kommentarer

Holy TerrorAlbumet tidigare känt som Holy Terror Batman! har äntligen sett dagens ljus. Efter att ha läst det i sin helhet är det ganska lätt att förstå varför DC drog öronen åt sig. Att låta sitt mest framgångsrika varumärke agera talarstol åt Millers ur vissa synvinklar infama åsikter kanske inte direkt är ett drömscenario för en av nöjesvärldens största aktörer. Det här är Miller helt utan skyddsnät. Så för att tala med Lux Interior, ”No holds barred watch your toes! Look out baby! Anything goes!”

Fortsätt läsa Frank Miller’s Holy Terror

Manus: Frank Miller
Illustration: Frank Miller
Färgläggning: Dave Stewart
Förlag: Legendary Comics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Red Lanterns #1

söndag 25 september, kl 19:58 av 2 kommentarer

red_lanternsJag vet, jag borde ju inte hålla på och läsa och recensera DC-titlar när jag samtidigt fortsätter att påstå att jag egentligen inte gillar DC. Kanske lika bra att ha det överstökat och erkänna att jag faktiskt gillar en del DC-grejer. Hur som helst, jag har läst ytterligare en DCnU-titel som fångade mitt intresse, och det är Red Lanterns #1. Av titeln att döma så handlar Red Lanterns alltså om de röda ringbärare som Geoff Johns introducerat i Green Lantern, och i och med att jag gav Green Lantern-volymen Rage of The Red Lanterns en stark fyra i betyg så tänkte jag att jag måste kolla in deras egen tidning.

Red Lanterns författas av veteranen Peter Milligan som tidigare bland annat gjort den nyligen recenserade moderna klassikern Enigma och kultklassikern Shade The Changing Man. Jag själv har dock ingen direkt relation till Milligans tidigare verk utöver Shade #1-6 som jag läste för ett par månader sedan (det är en fräck och lagom psykedelisk serie som jag gillade), utan lockades främst att läsa Red Lanterns för jag var nyfiken på hur han skulle klara av att lyfta de rasande lanternorna och deras ledare Atrocitus från biroll till huvudroll. I Green Lantern så har Atrocitus och hans kår främst levererat arga tillrop och vredesutbrott, och även om karaktärerna i sig varit rätt fräna så har det inte funnits något direkt djup bakom den förbannade ytan. När jag såg att Red Lanterns skulle få en egen serie så kände jag faktiskt först en viss skepsis, men blev som sagt även nyfiken på vad Milligan skulle kunna hitta på med dem.

red-lanterns-1Handling: Efter att ha räddat terrorkatten Dex-Starr (som ju faktiskt fått ett helt eget inlägg här) från sadistiska rymdpirater så återvänder Atrocitus – grundare och ledare av Red Lantern Corps – till sin hemplanet Ysmault som nu fungerar som de röda lanternornas hembas. Atrocitus är medveten om att hans annars så brinnande raseri börjat lugna ned sig något, vilket även lett till att han kunnat börja fundera lite mer på sin egen och hans kårs roll i universum. De övriga lanternorna är däremot minst lika förbannade som tidigare, och deras ständiga raseri och hat innebär att eventuella försök till struktur och resonemang ständigt avbryts av ursinne och konflikter. De röda lanternorna älskar helt enkelt att hata, och frågan är om Atrocitus kan uppfylla sitt öde samtidigt som han kontrollerar och leder sin rasande kår ?

Fortsätt läsa Red Lanterns #1

Manus: Peter Milligan
Illustration: Ed Benes
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ultimate Fallout #1-6

lördag 24 september, kl 12:50 av 1 kommentar

Ultimate_Comics_Fallout_1Spider-Man No More. Det är undertiteln till Ultimate Fallout, en sex nummer lång miniserie vars syfte är att knyta ihop säcken och återintroducera Ultimate Comics med ett antal nya titlar som lanserats nu under hösten. En nystart kan man säga, och kanske till och med en välbehövlig sådan då Ultimate Comics kanske inte särskiljt sig särskilt mycket från de vanliga Marvel-titlarna på senare år. Som undertiteln indikerar så kretsar Ultimate Fallout primärt kring det faktum att Spider-Man, det vill säga Peter Parker, är död. Död på riktigt.

Ultimate Fallout är författad av Brian Michael Bendis, Jonathan Hickman och Nick Spencer, och för den uppmärksamme så är det alltså samma författare som nu återintroducerar Ultimate Comics med fyra nya titlar. Bendis gör nya Spider-Man, Spencer gör X-Men och Hickman ansvarar för Ultimates och Hawkeye. Upplägget i Ultimate Fallout är att respektive författare genom de sex numren presenterar vad som händer med ett antal karaktärer som kommer att ha mer eller mindre framträdande roller i de nya titlarna. Bendis skriver därmed om allt som rör Spider-Mans öde och vad som händer med hans nära och kära, Spencer presenterar ett helt gäng unga mutanter som kommer att vara med i X-Men och Hickman ansvarar för det stora hela inklusive Ultimates, S.H.I.E.L.D. och Asgård.

Varje karaktär och delstory har sin egen illustratör, och vi finner här stora namn som Mark Bagley, Bryan Hitch, Eric Nguyen, Salvador Larocca, Billy Tan och många andra. Kvaliteten på illustrationerna är överlag hög, men även om respektive artist är duktig så blir helheten visuellt ändå rätt splittrad.

Av naturliga skäl så känns även handlingen i Ultimate Fallout lite splittrad och mest som en samling mer eller mindre separata minihistorier, som alla även är mer eller mindre intressanta, men samtidigt – och här kommer ett helt gäng STORA SPOILERS – så presenteras det ett helt gäng massiva nyheter:

Fortsätt läsa Ultimate Fallout #1-6

Manus: Brian Michael Bendis, Jonathan Hickman, Nick Spencer,
Illustration: Mark Bagley, Gabriel Hardman, Bryan Hitch, Lee Garbet, Steve Kurth, Eric Nguyen, Carlo Pagulayan, Sara Pichelli, Salvador Larocca, Clayton Crain, Luke Ross, Billy Tan, Mitch Breitweiser
Tusch: Paul Neary, Roger Bonet, Andy Lanning, Jay Leisten, Jason Paz
Förlag: Marvel
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The Red Wing #1

lördag 10 september, kl 21:23 av 0 kommentarer

RedWing1Under semesterdvalan missade jag helt att Jonathan Hickman kom ut med en ny miniserie på Image, en serie som dessutom föreföll ligga närmare hans tidigare indiealster än de superhjälteserier han sysselsatt sig med den senaste tiden (och inget ont om det, hans Fantastic Four och senare FF har varit riktigt bra). Men så lyckades jag lägga beslag på #1 av The Red Wing som baknummer (saknar fortfarande #2 dock, som kom ut förra månaden).

Det finns mycket kul med The Red Wing – inte minst det att det handlar om tidsresor, ett grepp som Hickman ju flitigt använt sig av (Pax Romana, Fantastic Four, S.H.I.E.L.D... det är nog bara Grant Morrison som slår Hickman när det gäller att använda tidsresor som intriggrepp). Tidsrese-SF blandas här med krigs-SF – världen/verkligheten befinner sig i nån form av krigstillstånd där de främsta vapnen är tungt bestyckade tidsjaktskepp (oklart vad tidsresorna egentligen tillför krigandet så långt förutom att det ger tillfälle att rita coola scener där jaktskeppen ena stunden flyger förbi dinosaurier, nästa Eiffeltornet), så långt så coolt. Seriens huvudpersoner är de två sönerna till två legendariska men nu döda tidsjaktpiloter, och nu är det sönernas tur att studera på pilotakademin…

Fortsätt läsa The Red Wing #1

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Nick Pitarra
Färgläggning: Rachelle Rosenberg
Förlag: Image
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Justice League #1

onsdag 7 september, kl 20:39 av 0 kommentarer

justiceleague1Så var det då dags för DC:s stora reboot, DCnU, och först ut av alla nya titlar är Justice League #1 författad av Geoff Johns och illustrerad av Jim Lee. Efter veckor av spekulationer, farhågor och förhoppningar så är det ju dags att se hur mycket annorlunda detta universum är gentemot det gamla och framförallt frågan om detta första nummer är bra nog?

Svaret på den frågan kan nog bäst beskrivas med ett stort ”nja”. Som ett första nummer så är Justice League #1 helt ok, inget fel med det men efter all hype som DC Comics lagt på DCnU så hade jag väntat mig något lite mer. Jag håller med Henrik i hans kritik i att han ville se DC ta ut svängarna lite mer nu när man har chansen och inte safe:a så förbaskat mycket. Däremot måste jag säga att numret är en klar förbättring från det James Robinson levererat i Justice League of America innan rebooten. Så det går i alla fall åt rätt håll…

Fortsätt läsa Justice League #1

Manus: Geoff Johns
Illustration: Jim Lee
Tusch: Scott Williams
Färgläggning: Alex Sinclair
Förlag: DC Comics
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Allmänt

DC52 * 4

onsdag 7 september, kl 14:53 av 5 kommentarer

Jahapp, för några timmar sen kuskade jag alltså iväg till Orbital Comics för att lägga vantarna på lite nya förstanummer från DC och snacka serier med Orbitals Chris Thompson – och här kommer lite snabba intryck av de fyra DCnU-titlar jag köpte:

AnimalMan1Animal Man: Jeff Lemire börjar på allvar etablera sig som en av DC:s återkommande författare, Animal Man är en av två titlar han fått ta hand om i DCnU. Det är svårt att följa i Grant Morrisons fotspår (inte ens Grant Morrison själv klarar det alltid) men berättarglädjen är det inget fel på och det är värt mycket. Lemire fokuserar på Buddy Bakers familjeliv, något som alltid varit centralt för figuren – liksom de creepy skräckelementen. De senare tar Lemire och illustratörsteamet Foreman & Green också fasta på i en läbbig drömsekvens och ett bra cliffhangerslut – överlag förefaller Foreman & Green passa Lemires sensibiliteter väl, vid ett par tillfällen känns det som om motiv och kompositioner är väldigt noggrannt dikterade av Lemire (inte något negativt). Däremot har Lemire definitivt lämnat indieviben hemma, även om det här är kompetent genomfört är det aldrig överraskande, aldrig annorlunda. Det finns ingenting som skaver i Lemires Animal Man-version, inte än i alla fall. En solid 3+.

Fortsätt läsa DC52 * 4

Manus: Jeff Lemire (Animal Man), Scott Snyder (Swamp Thing), Gail Simone (Batgirl), Judd Winick (Batwing)
Illustration: Travel Foreman (Animal Man), Yanick Paquette (Swamp Thing), Ardian Syaf (Batgirl), Ben Oliver (Batwing)
Tusch: Dan Green (Animal Man), Vicente Cifuentes (Batgirl)
Färgläggning: Brian Reber (Batwing), Ulises Arreola (Batgirl), Nathan Fairbairn (Swamp Thing), Lovern Kindzierski (Animal Man)
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...